• Corona (covid-19) samlingssida
DELA
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

Arbetsgivarinformation coronaviruset

Frågorna är många kring coronaviruset, covid-19. Här har vi samlat information hur du ska tänka och agera som arbetsgivare i frågan. Fastigo uppdaterar efter hand som ny information inkommer. Följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer om olika åtgärder för att fördröja smitt­spridningen och minska antalet som är sjuka samtidigt.

Informationen nedan är uppdaterad och granskad den 24 november 2020.

Vad händer efter din ansökan?

Ansöker om medlemskap gör du genom att fylla i inträdesansökan, och skicka in den tillsammans med registreringsbevis för företaget. Det går bra att skicka med post eller elektroniskt. Fastigos styrelse beslutar om inträde för alla nya medlemsföretag. När din ansökan godkänns kontaktas du eller annan ansvarig av en av våra avtalsexperter som stämmer av vilken typ av avtal som ska gälla för era anställda och vilken pensionslösning som passar.

Om coronaviruset efter ämne

Medvetenheten och vaksamheten är säkerligen stor hos personer som har befunnit sig i områden där farlig smitta förekommit. Ta ändå kontakt med medarbetaren och kolla att allt är okej. Finns minsta antydan till sjukdom som skulle kunna härledas till aktuell smitta ska du be personen att anmäla sig sjuk och be denne att snarast ringa sjukvården, till exempel 1177, för rådgivning. Du har som arbetsgivare rätt att beordra medarbetaren arbete från hemmet under 10–14 dagar även om det inte finns tendenser till sjukdom, detta av arbetsmiljöskäl. Oro hos medarbetare måste hanteras. Fastigos råd är att hellre överinformera och prata öppet än att förutsätta att allt är okej. Med det förhållningssättet har du gjort vad du ska som arbetsgivare.

Bra information om vad du som arbetsgivare kan tänka på vid riskbedömning, om dina anställda kan tänkas utsättas för coronaviruset eller andra smittämnen hittar du även på Arbetsmiljöverket.

Ur Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 från den 1 april 2020, specifikt för arbetsplatser:

 

För att undvika spridning av covid-19 bör arbetsgivare se till att personal, om det är möjligt

1.       håller avstånd till varandra,

2.       regelbundet kan tvätta sina händer med tvål och vatten eller annars använda handsprit,

3.       arbetar hemifrån,

4.       undviker onödiga resor i arbetet, och

5.       kan anpassa sina arbetstider för att undvika att åka i rusningstid.  

Smittbärare måste avhålla sig från arbete för att inte sprida smitta och ska sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att arbetstagaren inte får arbeta eftersom denne är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom, dit coronavirussjukdomen covid-19 räknas. Läs mer om regler för smittbärarpenning hos Försäkringskassan. I Fastigos tjänstemannaavtal finns regler om löneutfyllnad vid uppbärande av smittbärarpenning.

 

Personer som inte har möjlighet att utföra sitt jobb hemifrån och kan visa ett läkarintyg som styrker att de tillhör någon av de riskgrupper för covid-19 som regeringen har beslutat, kan ha rätt till ersättning. Det krävs även att du som arbetsgivare inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att smittspridning kan undvikas.

Läs mer om regler för ersättning för personer som tillhör riskgrupper på Försäkringskassan

På grund av coronaviruset/covid 19 har riksdag och regering infört tillfälliga regler som innebär att alla arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden som redovisats i arbetsgivardeklarationen från och med april till och med juli 2020.

Från och med 1 augusti blir det en modell där företagen får börja betala sjuklönekostnad igen, men om sjukskrivningarna fortsätter vara högre än vanligt, så tar staten de extrakostnader som coronapandemin orsakar. Exakt hur det ska räknas ut är ännu inte klart.

 

Du som arbetsgivare ska betala ut sjuklön till dina anställda precis som vanligt. Som arbetsgivare lämnar du varje månad in en arbetsgivardeklaration till Skatteverket och fyller i sjuklönekostnaden.

Skatteverket meddelar i sin tur Försäkringskassan om dina sjuklönekostnader och lönekostnader. Utifrån dessa uppgifter beslutar Försäkringskassan om din ersättning. Försäkringskassan betalar ut ersättningsbeloppet till ditt skattekonto hos Skatteverket. Du kan själv begära utbetalning av pengarna eller låta dem stå kvar för att täcka skatter och avgifter som ska betalas. 

 

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer att göras efter den 12 maj 2020.

Korttidspermittering eller korttidsavtal innebär vanligtvis att arbetsgivarens lönekostnader kan minskas med hälften genom att staten står för en större kostnad.

Den nu aktuella konstruktionen liknar korttidsarbete, men subventionsgraden är kraftigt utökad. Arbetstagaren får nu ut över 90 procent av lönen. Förslaget om korttidspermittering trädde i kraft den 7 april och gäller under 2020, men tillämpas redan från och med den 16 mars. På Tillväxtverkets webbplats kan du göra din  ansökan digitalt.  

Förutsättningarna för att nyttja korttidspermittering för dig som medlem i Fastigo är klara; Fastigo har träffat avtal om korttidspermittering på samtliga avtalsområden. Specifika villkor och mallar per avtalsområde hittar du som medlem här på hemsidan. Logga in i Arbetsgivarguiden och scrolla längst ner på sidan som handlar om arbetstid, alternativt klicka HÄR

Sjukdom, föräldraledighet, vård av sjukt barn och semester räknas som frånvaro och ska räknas av vid beräkningen av preliminärt stöd.

Tillväxtverket har tidigare gjort bedömningen att betald och intjänad semester likställs med närvaro, eftersom semesterersättning är en del av ersättningen för utförd prestation.

Efter att regeringen aviserat ett förtydligande av reglerna, så att det tydligt ska framgå att frånvaro, oavsett skäl, icke är stödgrundande, har Tillväxtverket valt att justera verkets ursprungliga ståndpunkt. Syftet med justeringen är att harmonisera rättstillämpning med lagstiftarens intentioner. All semester ska följaktligen räknas som frånvaro vid beräkningen av det preliminära stödet.

Vid avstämning ska företagen redovisa all frånvaro, inklusive semester. Om det utbetalade preliminära stödet inte stämmer med den faktiskt arbetade tiden för stödperioden kommer överskottet att dras av från kommande stödperiod. Ingen återbetalning ska göras nu.

Läs mer på Tillväxtverkets informationssida om korttidsarbete.

Från och med den 25 april 2020 så kommer föräldrar som måste vara hemma från jobbet för att ta hand om barn vid en eventuell stängning av verksamheter inom skolområdet kunna få tillfällig föräldrapenning.

Om det skulle bli nödvändigt att stänga exempelvis förskolor och skolor, som en särskild åtgärd för att begränsa smittspridning, så kommer föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn kunna få tillfällig föräldrapenning. Föräldrar kommer i de här situationerna att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.

Det gäller situationer då den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som förälderns barn normalt deltar i är stängd eller delvis stängd i vissa situationer som är hänförliga till sjukdomen covid-19.

I den nya förordningen finns även ett undantag från kravet på läkarutlåtande för att styrka det vård- eller tillsynsbehov som krävs för tillfällig föräldrapenning vid sjukdom för barn mellan 12 och 16 år. Behovet ska fortfarande styrkas, men det får göras även på annat sätt än genom ett läkarutlåtande.

Förordningen träder i kraft den 25 april 2020 och tillämpas på tillfällig föräldrapenning som avser tid från och med ikraftträdandet. Förordningen upphör att gälla vid utgången av september 2020.

 

Samhällskritisk verksamhet

Om skolor och förskolor stänger kan personer med samhällskritiskt arbete ändå få barnomsorg om barntillsynen inte kan ordnas på annat sätt.

Som verksamhetsutövare, till exempel arbetsgivare eller uppdragsgivare, ska du

Läs mer om samhällskritisk verksamhet och barnomsorg på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rekommendationen från Folkhälsomyndigheten är att de som kan jobba hemifrån eller på distans ska göra det. Fastigo har lånat fastighetsbolaget Castellums intervju med Lena Lid Falkman, forskare inom kontor och moderna arbetssätt på Handelshögskolan i Stockholm, som ger sina bästa tips för hur man underlättar och effektiviserar arbete hemifrån:

 

Många arbetsplatser uppmanar just nu anställda att arbeta hemifrån. Vilka är dina tips för hur man bäst arbetar hemma?
1.      Tid – bestäm hur länge du ska jobba och mellan vilka klockslag. När tiden är slut kan du koppla av. Om du bestämmer att du enbart får jobba under denna period blir det lättare att avstå från distraktionsmoment såsom disk, vattna blommor och andra hushållssysslor.

2.      Plats – avsätt en specifik plats för ditt arbete. Bestäm att det är på denna plats du utför ditt arbete. Detta skapar en fysisk gräns mellan arbete och fritid.

3.      Social sammanhållning – Även om du inte kan träffa dina kollegor kan ni ses virtuellt. Använd digitaliseringens möjligheter för att upprätthålla social kontakt.

4.      Var rädd om din kropp – Investera i en bra stol och rör på dig. Många kontor har ergonomiska skrivbordsstolar samt höj- och sänkbara skrivbord. Om du inte har möjlighet att arrangera detta hemma kan du se till att röra på dig med jämna mellanrum för att vara rädd om din kropp. Du kan även ta korta promenader.

5.      Ta små pauser - Många som arbetar hemma använder sig även av pomodoro-metoden – arbeta 25 minuter för att sedan ta en paus i 5 minuter.

6.      Byt om – Klä dig som om du ska gå till jobbet. Detta är en personlig devis som jag själv använder. Jag upplever att professionella kläder ingjuter en känsla av att jag befinner mig i en arbetskontext även om jag arbetar hemma.

 

Vad kan chefer och arbetsgivare göra för att arbetsleda på distans?
- Håll regelbundna, såväl enskilda som gemensamma, avstämningar med de anställda över videosamtal. Diskutera vilka leveranser som ska utföras och när de ska vara klara. Boka därefter in löpande uppföljning över videosamtal. Hur ofta detta sker brukar variera från anställd till anställd då vissa vill ha täta avstämningar, andra veckovisa eller varannan vecka. Nog så viktigt är att fråga dina anställda vad de behöver för att klara av sitt arbete, säger Lena Lid Falkman till Castellum.

 

Hur ska man som arbetsgivare agera när en arbetstagare vägrar att komma till jobbet av rädsla för att bli smittad av coronaviruset av kunder/kollegor/medtrafikanter?

 

Ett enkelt svar är att oro inte är skäl för att vägra utföra arbetsuppgifter. Om arbetstagaren uteblir utan arbetsgivarens samtycke så handlar det som huvudregel om arbetsvägran.

 

Verkligheten är dock ofta mer komplicerad än så, och individuella bedömningar är ofta nödvändiga om signaler om befogad eller obefogad oro framkommer. För att respektera och bemöta oron hos arbetstagaren så behöver man få fram vad som ligger bakom.  Är arbetstagaren själv eller någon närstående till denne i en riskgrupp för smitta till exempel?

 

Fundera i så fall över åtgärder för att arbetstagarens arbetsmiljö ska bli bättre. Går det att lägga om arbetstider så att ensamarbete eller minimalt med kontakter möjliggörs? Kan personen jobba hemifrån eller sitta avskilt om denne måste befinna sig på jobbet?

 

Håll en öppen dialog med arbetstagaren och informera tydligt om vilka villkor som gäller.

Att lagra känsliga personuppgifter är inte tillåtet enligt datasskyddsförordningen General Data Protection Regulation, GDPR i dagligt tal. Uppgifter om hälsa är en känslig personuppgift. Arbetsgivare får enbart behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter inom arbetsrätten.

 

När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:

  • Uppgifter om att någon är smittad av coronavirus räknas som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att en anställd har återvänt från ett så kallat riskområde anses inte som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att någon är i ”karantän” (med innebörden att hen av försiktighetsskäl inte vistas på arbetsplatsen) anses inte som en personuppgift om hälsa, om den inte innehåller närmare information om orsaken.
  • Uppgifter om att någon är satt i karantän enligt smittskyddslagen är däremot sannolikt en personuppgift om hälsa.
  • En uppgift om hälsa är en känslig personuppgift.
     

Hur kan arbetsgivaren informera om smittfall?

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förbygga att arbetstagare utsätts för ohälsa. I normalfallet borde det gå att informera de anställda som behöver informationen utan att nämna namnet på kollegan som eventuellt smittats. Endast i undantagsfall bör det vara nödvändigt att tala om vem den drabbade är. Om arbetsgivaren bedömer att det, på grund av exempelvis skyldigheter inom arbetsrätten, är absolut nödvändigt att avslöja vem som smittats ska den anställda i fråga informeras om detta i förväg. Arbetsgivaren bör också vidta åtgärder för att skydda den anställdas integritet. Informationen som lämnas ska alltid vara saklig och korrekt och får inte vara kränkande för den anställda som berörs. Som alltid gäller att du inte ska registrera eller lämna ut fler uppgifter än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. Utöver dataskyddsreglerna finns det regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.

 

Läs mer på Datainspektionens sida om coronaviruset och GDPR.

Om du måste säga upp medarbetare på grund av arbetsbrist så finns det en del att tänka på så att det blir rätt. Du som är medlem i Fastigo kan läsa mer om vad som gäller här. Fastigo rekommenderar att du alltid kontaktar din rådgivare inför en eventuell uppsägning. 

Du kan kontakta Trygghetsrådet Fastigo eller Trygghetsfonden Fastigo-LO inför en uppsägning på grund av arbetsbrist. Genom fonderna har dina medarbetare möjlighet till vidareutbildning, hjälp att starta eget, en karriärcoach eller löneutfyllnad.

Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Reglerna om nedsättning träder i kraft den 6 april och innebär att alla arbetsgivare kan begära nedsättning av arbetsgivaravgifterna för maximalt 30 av sina anställda för utbetalningar som görs under 1 mars till och med 30 juni 2020.

Nedsättningen innebär att du enbart betalar ålderspensionsavgiften (10,21 procent) på ersättning upp till 25 000 kronor per anställd och månad. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kronor betalas arbetsgivaravgifter på vanligt sätt.

Begäran om nedsatt arbetsgivaravgift ska göras genom att arbetsgivaren sätter ett kryss i fält 062 på individuppgiften ”Reducerad avgift först anställd”. Genom att kryssa i fält 062 på individuppgiften kommer ersättningar upp till 25 000 kronor per angiven betalningsmottagare att ingå i avgiftsunderlaget för enbart ålderspensionsavgift om 10,21 procent.

Läs på och ansök på Skatteverkets webbplats.

Industrins parter har meddelat att de med anledning av coronaviruset enats om att prolongera, det vill säga förlänga, sina avtal till den sista oktober utan några förändringar.

LO och Svenskt Näringsliv har träffat en överenskommelse om att senarelägga avtalsrörelsen till hösten 2020 genom en prolongering av befintliga avtal till 31 oktober.

Detta påverkar i sin tur Fastigos avtalsrörelse och avtal. Fastigo prolongerar sina avtal till och med den 31 oktober 2020. Avtal om prolongering är slutna med alla parter förutom med Målarförbundet och Byggnadsarbetarna där förhandlingar pågår.

Detta innebär att årets lönehöjningar bör vänta till dess att nya avtal har tecknats, tidigast efter den 31 oktober. Huruvida det då blir aktuellt med retroaktiva ökningar eller annan kompensation för uppskovet, blir en av förhandlingsfrågorna i höst.

Följ nyhetsrapporteringen samt säkra källor såsom Folkhälsomyndighetens frågor och svar om Coronaviruset och UDs reseinformation. 

Medlem

Här loggar du som medlem in för att komma åt all låst information på webbplatsen

Fastigo-portalen

Här loggar du in som ska lämna företagsuppgifter, statistik eller hantera ert företags användare.

Vi använder cookies för att du ska få en bra användarupplevelse. Läs mer om cookies här.

Logga in

För att komma åt denna information behöver ditt företag vara medlem i Fastigo.Om du redan är inloggad och ändå inte kommer åt ett visst material är det för att du saknar behörighet till den sidan eller filen.

Du loggar in med din e-postadress och lösenord.

Om du inte loggat in tidigare behöver du skapa ett lösenord genom att följa “Glömt ditt lösenord”-länken nedan.