Arbetsanpassning (AFS 2020:5)
Från den 1 juni 2021 ersätter föreskriften Arbetsanpassning (AFS 2020:5) den tidigare Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). Begreppet rehabilitering har tagits bort eftersom det enbart är arbetsanpassningen som arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen kan råda över.
Föreskriften innebär att arbetsgivaren fortlöpande ska ta reda på om någon arbetstagare har behov av arbetsanpassning i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De individuella åtgärderna ska syfta till att en arbetstagare med nedsatt förmåga kan utföra sitt vanliga arbete, fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Anpassningen kan också användas som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro.
Det ska finnas tydliga rutiner som är kända för alla i organisationen och som innehåller en genomtänkt strategi och struktur för att fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. Det ska också framgå att arbetstagare själv kan lyfta sitt behov av arbetsanpassning och vem man då ska vända sig till. För arbetsgivare med fler än tio anställda ska rutinerna finnas skriftligt.
När arbetsanpassning behövs ska arbetsgivaren så snart som möjligt ta reda på vilka åtgärder som är lämpliga. De ska sedan genomföras så snart som möjligt, följas upp och kontrolleras samt vid behov justeras. Berörd arbetstagare ska ha möjlighet att medverka både i utredning samt i utformningen av arbetsanpassningen.
Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3)
För arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete ska en medicinsk kontroll anordnas senast den 31 oktober 2021 enligt föreskriften (AFS 2019:3). Därefter ska arbetsgivaren anordna kontroller vart tredje år. Om en arbetstagare upplever nya besvär, som kan beror på det handintensiva arbetet, ska en medicinsk kontroll anordnas och genomföras inom en månad. Informera arbetstagaren varför det behövs en medicinsk kontroll. Den medicinska kontrollen är frivillig men dokumentera om arbetstagaren tackar nej till en medicinsk kontroll som erbjudits.
Arbetsgivare behöver känna till om det förekommer arbetsmoment med snabba handledsrörelser med kraft som kan öka risken för belastningsskador i händer, armbåge och nacke om de inte genomförs på ett säkert och hälsosamt sätt. Lokalvård kan innehålla arbetsmoment som innebära handintensivt arbete. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning där hänsyn tas till hur länge, hur mycket och hur ofta som arbetstagaren arbetar handintensivt. Även om det handintensiva arbetet förekommer kortare än fyra timmar per arbetsdag kan det ändå innebära en ökad risk för belastningsbesvär. Det är viktigt att även ta reda på om det finns andra faktorer som kan påverka såsom fysiska, organisatoriska och sociala faktorer. Vanliga besvär vid handintensivt arbete är ihållande värk och även domningar eller andra besvär från nerverna.
Resultatet från kontrollen används sedan i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)
Föreskriften om arbetsplatsens utformning ändrades den 1 januari 2021 för att göra det tydligare för byggherrar, arkitekter och andra projektörer samt byggarbetsmiljösamordnaren (Bas-P), att hänsyn ska tas till arbetsmiljön i den färdiga byggnaden redan vid projekteringen. Det innebär att nya eller ombyggda arbetsplatser, inklusive personalutrymmen redan vid planeringsstadiet är utformade så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor.
De nya föreskrifterna är tydligare med att omfatta alla arbetsplatser där arbetsgivare kan påverka utformningen av lokalerna. Bland nyheterna kan nämnas hänsyn till funktionshindrade vid större ombyggnationer eller projektering av nya arbetsplatser. Till exempel regleras bredden på dörrar och att det ska finnas säkra utrymningsvägar för alla. Olika servicearbeten i fastigheten ska kunna ske i en god och säker arbetsmiljö, tex lämpliga städutrymmen och möjlighet att tvätta fönster på ett säkert sätt.
