DELA
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

Semester 2020

Nr 3 « 2020

Vid förläggning av semesterledighet är det flera viktiga saker att tänka på. Fastigo redovisar här de viktigaste reglerna i semesterlagen och tillämpligt kollektivavtal. I vissa fall finns avvikelser så kontrollera alltid i respektive kollektivavtal!

 

Semesterförmåner

Semesterförmånerna består dels av semesterledighet och dels av semesterlön. Rätten till semesterledighet finns alltid, medan rätten till semesterlön tjänas in i förhållande till arbetstagarens anställningstid hos arbetsgivaren under det så kallade intjänandeåret. I anställningstiden räknas antalet anställningsdagar inklusive viss semesterlönegrundande frånvaro.

Det anges hur många semesterdagar arbetstagare har rätt till och hur semesterlönen ska beräknas i § 9 i Fastigos I-avtal respektive K-avtal med tjänstemannaförbunden Vision, Unionen, Ledarna och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde), F-avtalet med Fastighetsanställdas Förbund samt S-avtalet med Kommunal.

 

Överföring av semesterförmåner mellan anställningar

Står det klart att arbetstagaren, innan en anställning upphör, får en ny anställning hos samma arbetsgivare i nära anslutning till den tidigare anställningen, så ska detta räknas som om det var en sammanhängande anställning. Som ”nära anslutning” betraktas anställningar med högst ett par veckors mellanrum. Detta förutsätter dock att den intjänade semestern inte redan lagts ut, att semesterersättning inte betalats ut samt att arbetstagaren förklarar att intjänade semesterförmåner ska föras över till den nya anställningen.

 

Semesterledighet – förläggning m m

Arbetsgivaren är under skadeståndsansvar skyldig att se till att arbetstagaren får semester enligt lag och avtal. Arbetstagaren å sin sida kan inte motsätta sig att ha semester. Det innebär att semesterledighet i princip inte kan bytas mot kontant betalning så länge anställningen består.

Semesterledighet beräknas i ”hela” dagar vilket innebär att det inte är möjligt att ta semester i halva dagar eller timmar.

Semesterns förläggning bestäms av arbetsgivaren, med hänsyn till arbetstagarens önskemål men arbetstagaren kan aldrig ”ta ut” semester som han eller hon själv vill. Det finns dock vissa begränsningar till arbetstagarens fördel, som beskrivs nedan. När semester läggs ut gäller olika regler för huvudsemester, enstaka semesterdagar och sparad semester.

Semester förläggs normalt måndag till fredag. Särskilda regler gäller dock för arbetstagare som har arbetstid förlagd på lördagar och/eller söndagar.

Fastigo har tagit fram en enkel kalender som kan användas som semesterschema vid semesterförläggningen.

 

Huvudsemester

Huvudsemestern är den längre semestern, som normalt förläggs till sommaren. Har inget annat avtalats, har arbetstagaren rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni till augusti.

Förläggning av huvudsemester sker efter samråd med den lokala fackklubben, eller om sådan inte finns, direkt med berörda arbetstagare. Kan inte överenskommelse träffas, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om semesterns förläggning senast två månader före huvudsemesterns början. För att huvudsemestern ska kunna förläggas till perioden juni till augusti bör därför samråd med den lokala klubben alternativt berörda arbetstagare påbörjas i god tid.

I samband med att huvudsemestern bestäms ska arbetstagaren underrätta arbetsgivaren ifall semesterdagar ska sparas eller om sparade semesterdagar ska tas ut.

Det är också bra om arbetsgivaren får besked om önskemål om föräldraledighet under sommaren inför planeringen av huvudsemestrar. Notera att enligt föräldraledighetslagen kan detta inte krävas.

 

Enstaka semesterdagar

Enstaka semesterdagar förläggs efter samråd med den berörda arbetstagaren. Arbetstagaren ansöker om ledighet och arbetsgivaren avgör om semestern kan beviljas på det sätt som arbetstagaren önskar.

 

Sparade semesterdagar

En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar, har normalt rätt att spara sådana överskjutande dagar till ett annat semesterår. Betalda semesterdagar som inte sparas ska läggas ut under semesteråret. Observera att semester inte får sparas samma år som sparad semester tas ut.

I Fastigos I- och K-avtal med tjänstemannaförbunden Vision, Unionen, Ledarna och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde) samt F-avtalet med Fastighetsanställdas Förbund och S-avtalet med Kommunal får maximalt 40 dagar sparas. Betald semester som inte kunnat läggas ut under semesteråret sparas automatiskt. Dessa dagar kan sparas utan begränsning i tid så länge inte gränsen på 40 dagar överskrids. Har arbetstagaren fler än 40 sparade dagar och arbetsgivaren av speciella skäl (till exempel på grund av att arbetstagaren är långtidssjuk) inte har kunnat lägga ut dessa, betalas istället kontant ersättning med semesterlön ut för de överskjutande dagarna.

På övriga avtalsområden, bland annat i Fastigos avtal med Byggnads, Målareförbundet och Elektrikerförbundet, får de semesterdagar som överstiger 20 sparas i högst fem år. Arbetsgivaren är skyldig att lägga ut sparad semester senast under femte året eller i undantagsfall – om det finns ”betydande olägenhet” – under sjätte året efter att semestern sparades.

Arbetstagaren bestämmer vilket år sparade semesterdagar ska tas ut och arbetsgivaren avgör hur semestern förläggs under året. Arbetstagare som vill ta ut sparad semester ska meddela detta till arbetsgivaren i samband med att huvudsemestern bestäms. Ska fem eller fler dagar tas ut, har arbetstagaren rätt att få ut dessa i en följd tillsammans med sin huvudsemester. Vill arbetstagaren ta ut färre än fem sparade semesterdagar eller förlägga sparade semesterdagar till annan tid under året, ska detta beviljas på samma sätt som årets semester.

 

Obetalda semesterdagar

Arbetstagare har rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Det gäller till exempel när en nyanställd arbetstagare inte hunnit tjäna in full betald semester eller när arbetstagaren varit tjänstledig och ledigheten inte varit semesterlönegrundande enligt 17–17b §§ semesterlagen.

När arbetsgivaren meddelat arbetstagaren hur många betalda respektive obetalda semesterdagar denne har rätt till, kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren talar om huruvida han eller hon önskar få ut även obetalda semesterdagar. Arbetstagarens besked är bindande och arbetsgivaren behöver inte acceptera ändring när semestern väl är utlagd, bortsett från de undantagsfall som anges i 13 § semesterlagen.

 

Kortare visstidsanställning

Vid visstidsanställning i högst tre månader kan överenskommelse träffas om att arbetstagaren inte har rätt till semesterledighet, utan istället får semesterersättning. Denna betalas ut antingen vid anställningens slut eller löpande vid varje löneutbetalning. Finns det möjlighet att anställningen kan komma att bli förlängd, ska arbetsgivaren vänta med reglering av semestern till dess anställningen upphört.

 

Intermittent deltidsanställning

Arbetstagare som enbart arbetar vissa av veckans dagar ska i princip ha lika lång ledighet som en arbetstagare med arbetstid förlagd till fem dagar/vecka, det vill säga normalt minst fem veckors semester. Semestern ska varken bli längre eller kortare på grund av att arbetstagaren endast arbetar vissa dagar i veckan. Beräkning och förläggning av semester för intermittent deltidsanställd framgår av respektive kollektivavtal.

 

Långtidssjukskrivna

Semester ska i princip hanteras likadant för en långtidssjukskriven arbetstagare som för de som är i tjänst, det vill säga ha rätt att få fyra veckor förlagda under perioden juni–augusti, att spara semester, och så vidare.

 

Semestern ska också läggas ut som för övriga arbetstagare. Det innebär dock inte att arbetstagaren återgår i tjänst eller på annat sätt avbryter sin sjukledighet. Arbetstagaren har dock rätt att avstå från semestern och få den förlagd vid en annan tidpunkt.

 

Avbruten semester

Arbetstagaren har rätt att avbryta sin semester på grund av sjukdom, vård av barn eller annan semesterlönegrundande frånvaro. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första arbetsdagen efter den planerade semesterledigheten. Semesterdagar som inte har utnyttjats bör inte förläggas i samband med den planerade semestern utan vid ett senare tillfälle. Enligt F- och S-avtalen ska arbetstagaren styrka frånvaron med intyg från läkare eller motsvarande, om arbetsgivaren så begär.

Enligt S-, I- och K-avtalen kan arbetsgivaren, om det finns synnerliga skäl, beordra en arbetstagare att avbryta sin semester. Eventuella extra kostnader (skäliga sådana) som avbrottet medför för arbetstagaren, ska ersättas av arbetsgivaren.
I S-avtalet finns, förutom kostnadsersättning, även regler om kompensation i ledig tid för arbetstagaren.

Enligt Fastigos övriga avtal finns ingen sådan skyldighet för arbetstagaren att avbryta sin semester. Skulle en arbetstagare acceptera att avbryta semestern bör därför arbetsgivaren kontrollera om detta medför kostnader för arbetstagaren samt även komma överens om vilken ersättning som ska betalas, eftersom detta inte finns reglerat i dessa avtal.

 

Semester under uppsägningstid

Huvudregeln är att semester inte får förläggas till uppsägningstid om inte arbetstagaren medger det. Detta gäller då uppsägningen redan har skett när semesterledigheten ska läggas ut, oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som säger upp anställningen.

Har semestern redan lagts ut när uppsägningen sker har arbetstagaren rätt att få semester som sammanfaller med uppsägningstiden upphävd, förutsatt att det är fråga om uppsägning från arbetsgivarens sida och att denna beror på arbetsbrist.

Överstiger uppsägningstiden sex månader kan dock arbetsgivaren utan arbetstagarens medgivande förlägga semester till uppsägningstid och arbetstagaren kan inte kräva att få den upphävd.

Notera att även om uppsägning från arbetsgivarens sida görs under semesterledigheten, räknas uppsägningstiden från första arbetsdag efter semestern.

 

Semesterlön

Semesterlönen består av två delar, dels arbetstagarens månadslön, dels semesterdagstillägg. Hur dessa beräknas och när de ska betalas ut framgår av respektive kollektivavtal. För den som tar ut obetalda semesterdagar ska avdrag göras med 4,6 procent av månadslönen per dag.

 

Växling av semesterdagstillägg till lediga dagar – gäller arbetstagare som omfattas av K- och S-avtalen

Innan semesteråret börjar kan arbetsgivare och arbetstagare träffa överenskommelse om att semesterdagstillägget växlas mot ”lediga” dagar. En sådan överenskommelse ska gälla för ett år i taget och avse hela årets semesterdagstillägg.

Växlade dagar ska tas ut under semesteråret och kan inte sparas. För dagar som inte kunnat tas ut under semesteråret betalas motsvarande andel av semesterdagstillägget tillbaka. Notera att de växlade dagarna betraktas som betald ledighet, inte som utökad semesterledighet. För mer information, se tidigare nyhetsbrev och § 9 i allmänna villkorsavtalen för respektive avtalsområde.

 

Semesterlön när semester inte kunnat läggas ut – gäller ej arbetstagare som omfattas av I-, K- och S-avtalen

I speciella fall går det inte att lägga ut semesterdagar som tjänats in under året.  Dessa får då ersättas med semesterlön vid semesterårets utgång och ska beräknas på samma sätt som för ordinarie semester och betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Regeln gäller dock endast för de dagar som tillsammans med de nya intjänade dagarna överstiger 25.

Exempel: En arbetstagare är sjuk under semesteråret i sådan omfattning att semester inte kan läggas ut. Under samma år intjänas ytterligare 13 semesterdagar (eftersom endast 180 dagar är semesterlönegrundande). Vid semesterårets slut förfaller de 25 innestående semesterdagarna till betalning. För att arbetstagaren ska kunna ta ut 25 semesterdagar under kommande semesterår, ska 13 av de 25 innestående semesterdagarna ersättas med semesterlön. Kvar blir då 12 av de innestående dagarna och de 13 semesterdagar som intjänats under det innevarande året, det vill säga sammanlagt 25 semesterdagar.

 

Semesterlönegrundande frånvaro

Semesterlönegrundande frånvaro enligt 17–17b §§ semesterlagen ger rätt till samma semesterförmåner som om arbetstagaren hade arbetat. Annan frånvaro med löneavdrag är inte semesterlönegrundande. Frånvarogrunderna är oberoende av varandra och räknas kalendariskt. Även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete räknas alltså.

 

Sjukdom och arbetsskada

En arbetstagare som är helt eller delvis frånvarande på grund av sjukdom tjänar in hel semester under 180 dagar av intjänandeåret och därefter endast i den utsträckning arbete utförs. De 180 dagarna räknas kalendariskt. Då kan en proportionering av semesterlönen och/eller av antal betalda semesterdagar i vissa fall bli nödvändig. Speciella regler gäller för arbetstagare som varit helt eller delvis frånvarande på grund av en godkänd arbetsskada.

Frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphör att vara semesterlönegrundande när arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i följd.

Deltidssjukskrivna arbetstagare tjänar in semester i förhållande till den faktiskt arbetade sysselsättningsgraden när ett helt intjänandeår har passerat, det vill säga inte på den del man är sjukskriven.

För arbetstagare som under semesteråret är helt frånvarande på grund av sjukdom förläggs semester på samma sätt som för arbetstagare som är i tjänst. Eftersom semesterlön betalas till sjuklediga arbetstagare på samma sätt som för övriga, kan sjukpenning (inte sjuklön) och semesterlön betalas ut samtidigt. Arbetstagaren har dock rätt att avstå och istället få semestern förlagd vid annan tidpunkt under semesteråret.

 

Föräldraledighet

Frånvaro med föräldrapenning är semesterlönegrundande i maximalt 120 dagar (eller 180 för ensamstående förälder) per födsel (inte per intjänandeår). Frånvaro med tillfällig föräldrapenning är semesterlönegrundande i maximalt 120 dagar (eller 180 för ensamstående förälder) per intjänandeår.

Korttidsarbete med statligt stöd inom Byggavtalet
27 mar
Korttidsarbete med statligt stöd inom Teknikinstallationsavtalet
27 mar
Korttidsarbete med statligt stöd för K-avtalsområdet
26 mar
Avtalsrörelsen skjuts fram till hösten
24 mar
Avtal om korttidsarbete för S-avtalsområdet
20 mar
Avtal om korttidsarbete för I-avtalsområdet
20 mar
Coronaviruset – frågor och svar för arbetsgivare, uppdaterad den 19/3
19 mar
Avtal om korttidsarbete med Fastighets
18 mar
Regeringen: Krispaket för svenska företag och jobb
16 mar
Spännande föreläsare till Fastigos stämma
11 mar

Logga in

För att komma åt denna information behöver ditt företag vara medlem i Fastigo.Om du redan är inloggad och ändå inte kommer åt ett visst material är det för att du saknar behörighet till den sidan eller filen.

Du loggar in med din e-postadress och lösenord.

Om du inte loggat in tidigare behöver du skapa ett lösenord genom att följa “Glömt ditt lösenord”-länken nedan.