Samverkan med skyddsombud och skyddskommitté

Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete bygger på samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Skyddsombud och skyddskommitté är viktiga delar av samverkan på arbetsplatsen. För arbetsgivaren innebär reglerna framför allt en skyldighet att ge arbetstagarnas företrädare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Samverkan bör ske tidigt, regelbundet och som en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Reglerna om skyddsombud, skyddskommitté och samverkan finns i 6 kapitlet Arbetsmiljölagen (AML).

Arbetsgivarens ansvar

Skyddsombud tar inte över arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Arbetsgivaren ska undersöka risker, vidta åtgärder och följa upp arbetsmiljön. Arbetsgivaren behöver därför skapa praktiska förutsättningar för att samverkan ska fungera genom att bland annat:

• involvera skyddsombud i god tid,
• ge tillgång till relevant information och dokumentation,
• avsätta tillräckligt med tid för uppdraget,
• medverka till att skyddsombud får nödvändig utbildning,
• ha rutiner för att hantera framställningar från skyddsombud, och
• informera arbetstagarna om vem som är skyddsombud och vilket skyddsområde ombudet ansvarar för.

Arbetsgivaren och arbetstagarna ansvarar gemensamt för att skyddsombud får den utbildning som behövs.

När ska det finnas skyddsombud?

På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts ska ett eller flera skyddsombud utses. Skyddsombud ska även utses på mindre arbetsställen om arbetsförhållandena kräver det, exempelvis om arbetet är särskilt riskfyllt.

Det är inte arbetsgivaren som utser skyddsombud. Det är de lokala arbetstagarorganisationer som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren, som utser ombudet. Finns ingen sådan organisation utses skyddsombudet av arbetstagarna.

Om det finns flera skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna skyddsombudens arbete. Ett skyddsombud utses normalt för tre år.

Skyddsombudets uppdrag

Skyddsombud ska företräda samtliga arbetstagare inom sitt skyddsområde, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte. Ombudet ska bevaka arbetsmiljön och medverka i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete.

Skyddsombud ska bland annat få möjlighet att delta vid:

• planering av nya eller ändrade lokaler,
• förändringar av arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsmetoder,
• införande av ny teknik eller nya ämnen,
• undersökningar och riskbedömningar,
• upprättande av handlingsplaner, och
• uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren ska informera skyddsombud om förändringar som har betydelse för arbetsmiljön. Informationen och möjligheten till medverkan ska lämnas så tidigt att skyddsombudets synpunkter kan beaktas innan beslut fattas eller förändringen genomförs.

Skyddsombudets rättigheter

För att kunna fullgöra sitt uppdrag har skyddsombud rätt att:

• få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs,
• få den utbildning som krävs för uppdraget,
• få den ledighet som behövs med bibehållna anställningsförmåner

Begäran om att vidta åtgärder

Ett skyddsombud kan begära att en arbetsgivare ska vidta åtgärder eller genomföra en undersökning. En sådan begäran brukar kallas en 6:6 a-begäran, 6 kap 6a § AML. Arbetsgivaren ska genast skriftligen bekräfta att begäran har tagits emot och utan dröjsmål lämna besked i frågan. Om arbetsgivaren inte svarar eller inte vidtar åtgärder inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.

Vid en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa kan skyddsombud, under vissa förutsättningar, avbryta arbetet i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Detta brukar kallas skyddsombudsstopp, AML, 6 kap. 7 §.

Ett skyddsombud får inte hindras i sitt uppdrag eller få försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av uppdraget.

När ska det finnas en skyddskommitté?

På ett arbetsställe där minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté. En skyddskommitté ska även tillsättas på ett mindre arbetsställe om arbetstagarna begär det.

Skyddskommittén ska vara sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. I kommittén ska skyddsombud ingå och om möjligt även någon i företagsledande eller motsvarande ställning. Arbetsgivaren utser normalt ordförande och sekreterare, om parterna inte kommer överens om något annat.

Genom Samverkansavtalet, tecknat med parterna i F-, S-, I- och K-avtalet, kan ett annat partssammansatt organ, exempelvis en samverkansgrupp, ges uppgiften att vara skyddskommitté. Organet får då ha en annan benämning, men måste behandla de arbetsmiljöfrågor som enligt lagen hör till skyddskommittén.

Om ett arbetsställe med minst 50 arbetstagare saknar skyddskommitté, får ett fackförbunds lokalavdelningen eller motsvarande utse ett regionalt skyddsombud utanför kretsen av arbetstagare på arbetsplatsen. Rätten att utse ett regionalt skyddsombud gäller endast om lokalavdelningen har en medlem på arbetsplatsen.

Skyddskommitténs uppgifter

Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa hur arbetet genomförs. Kommittén ska bland annat behandla frågor om:

• företagshälsovård,
• handlingsplaner,
• nya eller ändrade lokaler och anordningar,
• arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation,
• användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall,
• information och utbildning inom arbetsmiljöområdet, samt
• arbetsanpassning och rehabilitering.

Skyddskommittén bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Möten och beslut bör dokumenteras, och det bör framgå vem som ansvarar för en beslutad åtgärd och när den ska vara genomförd.