Tjänstledighet och permission
Ledighet kan bestå av tjänstledighet, permission, sjukledighet eller semester. Dessa regleras i kollektivavtalet och olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det gäller.
För mer information om vad som gäller då en arbetstagare är tjänstledig eller har permission, se aktuellt kollektivavtal och Fastigos fördjupning till detta. Där förklaras reglerna kring ledighet under nedanstående rubriker. Ledighet under sjukdom, föräldraledighet och semester kommenteras i separata fördjupningar.
Permission
Permission innebär kort ledighet med bibehållna anställningsförmåner. I regel gäller det endast för del av dag. Om det finns synnerliga skäl kan permission beviljas för en eller flera dagar.
Det är alltid du som arbetsgivare som avgör om en anställd ska beviljas permission eller inte. Avtalets regler för permission innebär inte att en anställd har en absolut rätt till ledighet. De anställda har inte rätt till permission om ersättning enligt socialförsäkringsbalken kan utges, exempelvis för tillfällig vård av barn.
Fastigo rekommenderar företag att fastställa i vilka situationer de anställda har rätt till permission och att tillämpa lika permissionsregler för alla anställda.
- Förtroendemannalagen (FML)
- Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
- Lag om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare
- Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
- Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
- Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
- Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
- Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.
Tjänstledighet
Tjänstledighet innebär normalt ledighet med löneavdrag. För viss facklig verksamhet har dock den anställde rätt till bibehållen lön under ledigheten. I andra fall, som vid föräldraledighet, görs löneavdrag men du som arbetsgivare kan enligt kollektivavtalet vara skyldig att utge viss ersättning.
I många situationer är arbetstagares rätt till ledighet reglerad i lag. Det finns för närvarande åtta olika ledighetslagar utöver semesterlagen. Även så kallade intressen av högre ordning, exempelvis vissa politiska uppdrag eller att vittna i domstol, ger rätt till tjänstledighet. I andra fall krävs att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ledigheten.
- Förtroendemannalagen (FML)
- Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
- Lag om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare
- Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
- Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
- Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
- Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
- Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.
Löneavdrag vid tjänstledighet
Avdrag vid tjänstledighet beräknas på olika sätt beroende på ledighetens längd och anges kollektivavtalet.
