När är kvittning tillåten?
Huvudregeln är att det inte är tillåtet för en arbetsgivare att genom löneavdrag reglera de skulder som arbetstagaren har till arbetsgivaren. Det finns dock ett antal undantag. För det första kan man alltid kvitta en skuld om arbetstagaren accepterar detta – frivillig kvittning. I andra hand kan en arbetsgivare kvitta vissa skulder även om arbetstagaren motsätter sig det – tvungen kvittning. Tvungen kvittning kan endast ske av de lönedelar som arbetstagaren inte behöver för sitt uppehälle. Kronofogden ger besked om hur mycket det är.
Frivillig kvittning
En arbetstagare kan fritt förfoga över sin lön. I detta ligger att han kan ge arbetsgivare tillstånd att reglera en skuld genom löneavdrag. Sådan frivillig kvittning är alltid tillåten och kan ske med hela den lön som arbetstagaren disponerar, det vill säga allt utom den del som fordras för skatt och utmätning på lön.
Medgivande till kvittning måste föreligga på löneutbetalningsdagen. En arbetstagare som en gång lämnat ett kvittningsmedgivande kan återta detta när som helst, även om han eller hon i ett skriftligt avtal förbundit sig att betala genom löneavdrag. Det är arbetsgivaren som ska bevisa att ett kvittningsmedgivande har gjorts.
Tvungen kvittning
Tvungen kvittning av lön får endast göras för en ”klar och förfallen fordran” som uppkommit i samband med en anställning. Med det menas att det inte får råda någon tvekan om att arbetstagaren verkligen är skyldig att betala skulden och att den ska vara förfallen. Skulden ska också ha uppkommit i samband med anställningen. En arbetstagare i ett bostadsföretag som också är vanlig hyresgäst (ej tjänstebostad) och har en hyresskuld kan inte genom tvungen kvittning tvingas betala denna skuld.
I följande tre fall kan arbetsgivaren ha rätt att kvitta mot arbetstagarens lön, även om arbetstagaren motsätter sig det.
- Kvittning på grund av avtal (kvittningsavtal) innebär att arbetstagaren en gång accepterat att kvittning fick ske mot löneavdrag. I detta fall ska kvittningsmedgivandet ha lämnats i samband med uppkomsten av arbetsgivarens fordran, t ex när den anställde lånat pengar. Ofta är medgivandet en förutsättning för lånet.
- Kvittning på grund av uppsåtligt vållad skada avser situationer då arbetstagaren genom stöld, förskingring eller andra brott vållat skada för arbetsgivaren. Det räcker inte med oaktsamhet (slarv) eller ens grov vårdslöshet. Normalt så avskedas arbetstagare som begår uppsåtligt brott mot arbetsgivaren. I denna extrema situation behöver inte arbetsgivaren först betala ut lön till den oärlige för att sedan kräva att få tillbaka en del i form av skadestånd. Arbetsgivaren har då möjlighet att göra avdrag från slutlönen för det som arbetstagaren stulit eller förskingrat.
- Kvittning enligt medgivande i kollektivavtal finns oftast bara i en form. Den arbetstagare som slutar sin anställning utan att iaktta uppsägningstid blir oftast skyldig att betala någon form av skadestånd. Ofta är det ett normerat skadestånd som motsvarar lön för del av uppsägningstiden som i inte iakttagits. En arbetstagare som lämnar sin anställning ”på dagen” och har en månads uppsägningstid får betala ett skadestånd motsvarande en månadslön, vilket arbetsgivaren kan kvitta från arbetstagarens slutlön.
