Utländsk arbetskraft 

För utländska medborgare krävs i vissa fall arbetstillstånd. Uppgifter om arbets- och uppehållstillstånd ska finnas i arbetstagarens pass. Vid tveksamhet kan polismyndigheten i arbetstagarens polisdistrikt lämna uppgifter. Alla anställningar ska anmälas till skattemyndigheten. För utländsk medborgare krävs därför ett så kallar samordningsnummer istället för personnummer, se nedan.  

Det är straffbart att ha en utländsk medborgare i sin tjänst som inte har föreskrivet arbetstillstånd och arbetsgivaren har skyldighet att kontrollera att sådant finns. Om arbetstillståndet upphör att gälla eller återkallas är arbetsgivaren skyldig att häva anställningen. Anställningsskyddslagens regler för uppsägning gäller då inte. Arbetsgivaren ska dessutom under anställningstiden och minst 12 månader därefter behålla en kopia som visar att det har funnits ett föreskrivet tillstånd.  

Vid nyrekrytering måste arbetsgivaren annonsera ut tjänsten så att alla bosatta i Sverige, EU/EES och Schweiz kan söka. Detta görs genom att annonsera under minst tio dagar på Arbetsförmedlingens platsbank. Annonser i Arbetsförmedlingens platsbank syns också i den europeiska platsbanken kallad EURES. Arbetsgivaren ska sedan skapa ett anställningserbjudande, vilket görs direkt på Migrationsverkets hemsida. Anställningserbjudandet ska också skickas till det fackförbund som berörs av det arbete den anställde är avsedd att utföra.  

Kortfattat gäller följande regler för arbetstillstånd för medborgare i annat land, mer information finns på Migrationsverkets webbplats. 

Medborgare i Norden 

För medborgare i de nordiska länderna (Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge) gäller en gemensam, fri arbetsmarknad. Medborgare i ett nordiskt land kan därför söka anställning i annat nordiskt land utan arbetstillstånd eller andra hinder. 

Medborgare i EU/EES-stat 

EU-medborgare omfattas av den fria rörligheten och har uppehållsrätt i Sverige vilket innebär rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd. De länder som omfattas är, utöver Sverige; Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Detsamma gäller medborgare i Norge, Island och Liechtenstein – de länder som slutit det så kallade EES-avtalet – samt Schweiz. EU-medborgare har rätt att börja arbeta direkt efter ankomst till Sverige. Medborgare från Schweiz, som ska stanna mer än tre månader, behöver ansöka om uppehållstillstånd.  

Medborgare i länder utanför EU 

Medborgare i länder som inte är medlemmar i EU eller EES (tredjelandsmedborgare) måste ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige.  

Arbetstagaren ska innan inresa till Sverige ansöka om arbetstillstånd. Till ansökan ska bifogas anställningserbjudande från arbetsgivaren samt ett fackligt yttrande. Arbetstillståndet ska vara klart och infört i passet vid inresa till Sverige.  

För att arbetstillstånd ska beviljas krävs följande.

• Ett giltigt pass ska kunna uppvisas 
• Arbetet som erbjuds ska ha arbetsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. 
• Lönen som erbjuds ska vara i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. 
• Den anställning som erbjuds ska vara möjlig att försörja sig på. För att uppnå kravet på försörjning krävs arbete i den omfattningen att lönen uppgår till minst 13 000 kr före skatt.

Tillståndet ges för den tid som arbetet omfattar, dock maximalt två år.  

Omfattar arbetet mer än tre månader måste arbetstagaren också ha uppehållstillstånd i Sverige, vilket man ansöker om på samma blankett som arbetstillstånd. Medborgare i de flesta länder utanför EU behöver visum för inresa till Sverige. Visumet ska vara klart och infört i passet före inresa. 

Arbetsgivaren är skyldig att kontrollera att tillstånd finns, till exempel genom att arbetstagaren uppvisar:  

• Ett uppehållstillståndskort som innehåller texten ”tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd”, ”Får arbeta” eller ”permanent uppehållstillstånd”. Om tillståndet är tidsbegränsat ska du kontrollera för vilken tid tillståndet är giltigt. Kontrollera också eventuella begränsningar till yrke och arbetsgivare under texten ”Anmärkningar” på kortet. 
• En kopia av ett beslut från Migrationsverket om uppehålls- och arbetstillstånd. Information om tillståndets giltighetstid och eventuella begränsningar finns i beslutet. Ett permanent uppehållstillstånd medför alltid rätt att arbeta oavsett om det anges eller ej. 
• Ett LMA-kort som utfärdas för asylsökande som är undantagen från kravet på arbetstillstånd under väntetiden. I så fall finns texten AT-UND på personens LMA-kort. Han eller hon har då rätt att ta alla arbeten. Detsamma gäller en person som har sökt asyl och fått ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd.

Arbetsgivaren ska kunna visa att kontrollen gjorts och ska därför spara en kopia av tillståndet i 12 månader efter att anställningen upphört.  

Mer information finns på Migrationsverkets hemsida.

Asylsökande 

En person som är undantagen kravet på arbetstillstånd (har AT-UND på LMA-kort) har rätt att arbeta i Sverige utan arbetstillstånd. När en asylsökande anställs ska arbetsgivaren sända blanketten Anmälan om anställning eller upphörande av anställning av asylsökande – för arbetsgivare som anställer en asylsökande eller har haft asylsökande som anställd till den mottagningsenhet på Migrationsverket där den asylsökande är inskriven.  

Arbetstagaren ska öppna bankkonto för lönebetalningen eftersom de inte kan göras till det bankkort som en asylsökande får av Migrationsverket.  

Efter anställning 

Senast den 12:e i månaden efter att en tredjelandsmedborgare anställts ska arbetsgivaren underrätta Skatteverket på en särskild blankett ”Underrättelse anställning av utlänning”. Underrättelse ska göras oavsett om personen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller inte och oavsett om anställningen ska pågå kortare eller längre tid. 

Arbetsgivaren ska ha kontroll över om arbetstillståndet upphör att gälla och är i sådant fall skyldig att häva anställningen. Förr asylsökande ska arbetsgivaren även meddela Migrationsverket när anställningen upphör. 

Sociala förmåner  

Medborgare i EU/EES  

De personer som arbetar i Sverige men inte anses bosatta här har rätt till både nödvändig och planerad vård i Sverige och är i regel registrerade i den svenska Försäkringskassan. Om anställningen överskrider 12 månader ska personen folkbokföra sig i Sverige. Personen anses då bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvård på samma sätt som alla bosatta i Sverige. När vård ges till en person från EU/EES ska arbetsgivare, till vårdräkningen, bifoga antingen svenskt giltigt arbetsgivarintyg eller Försäkringskassans ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i annat EU/EES land eller Schweiz”.  

De sociala förmåner som finns i Sverige och utges av Försäkringskassan är antingen bosättningsbaserade eller arbetsbaserade. Till de bosättningsbaserade hör till exempel; föräldrapenning på grundnivå, barnbidrag och bostadsbidrag. Arbetsbaserade förmåner är sådana som man normalt är försäkrad för om man arbetar i Sverige. Dessa förmåner ska täcka någon form av inkomstbortfall och är kopplade till de inkomster man har haft. Hit räknas bland annat föräldrapenning på sjuknivå och grundnivå, tillfällig föräldrapenning och sjukpenning. 

Medborgare i länder utanför EU/EES  

De som arbetar i Sverige med giltigt arbetstillstånd har rätt till de arbetsbaserade förmånerna såsom sjukpenning, föräldrapenning med mera. Det är försäkringskassan som gör bedömningen om arbetstagaren anses arbeta här i Sverige.  

Med länder utanför EU/EES saknas normalt sjukvårdskonventioner, vilket innebär att det inte finns någon rätt till subventionerad vård i landstinget.  

Varar anställningen längre än ett år anses arbetstagarens som bosatt i Sverige och omfattas därmed av de sociala förmåner som gäller för andra bosatta i Sverige. 

Skatteregler  

Här gäller samma regler för EU/EES-medborgare som för övriga.

Den som stadigvarande bor och arbetar i Sverige ska inkomstbeskattas i Sverige på samma sätt som svenska medborgare boende i Sverige. Med stadigvarande innebär mer än 6 månaders vistelse i Sverige. Ansökan om A-skattsedel ska göras hos Skatteverket vilket innebär att den anställde tilldelas ett så kallat samordningsnummer till dess att ett svenskt personnummer finns.

Personer som vistas i Sverige kortare tid än 6 månader beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utlandsbosatta så kallad SINK. Det är en statlig schablonskatt på 20 procent. Huvudregeln vid SINK är att all inkomst beskattas i Sverige. Undantaget är om en arbetstagare arbetar i Sverige kortare än 183 dagar under en 12-månadersperiod.

Personer som vistas i Sverige kortare tid än 6 månader men som tidigare varit bosatta i Sverige och har en väsentlig anknytning hit, är obegränsat skattskyldiga här och beskattas på samma sätt som den som vistas här i mer än 6 månader. Sociala avgifter ska normalt betalas i Sverige om en person arbetar här och omfattas av SINK.