Arbetsmiljöansvar vid byggnads- och anläggningsarbeten

Arbetsmiljön ska beaktas vid projektering av byggnads- och anläggningsarbete samt vid planeringen av sådant arbete. Arbetsmiljöverket har i föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning- grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3) närmare preciserat och utvecklat vilka skyldigheter som gäller för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Ytterligare regler om bygnads- och anläggningsarbete finns i 5 kapitlet i AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten.

En byggarbetsmiljösamordnare ska utses dels för planering och projektering, dels för utförande av arbetet.

Byggherrens arbetsmiljöansvar kan under vissa förutsättningar övergå på en självständig uppdragstagare.

Om byggnads- och anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet sker en uppdelning av arbetsmiljöansvaret mellan byggarbetsmiljösamordnaren och den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågorna i den övriga verksamheten.

Definitioner

• Byggherre: Den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete.
• Byggnads- och anläggningsarbete: Alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla och riva en byggnad eller en anläggning. Även arbeten som behövs för att byggnadsarbetena ska fungera, exempelvis uppförande av bodar och ställningar och andra etableringsarbeten, omfattas. Reparationer samt löpande och periodiskt underhåll räknas som byggnadsarbeten medan drift av en byggnad inte gör det.
• Projektering: Den del av byggprocessen som innebär att med ritningar, beräkningar, beskrivningar eller på liknande sätt bestämma hur en färdig byggnad eller anläggning ska vara beskaffad och se ut i färdigt skick. Även att upprätta handlingar som beskriver ett underhållsarbete är att betrakta som projektering.

Byggarbetsmiljösamordnare

Byggherren ska utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare, dels för planering och projektering, dels för utförandet av arbetet. Skyldigheten gäller alltså vid allt byggnads- och anläggningsarbete och inte enbart på arbetsställen där mer än en entreprenör kan vara verksam. Både fysiska och juridiska personer kan utses och byggherren kan utse sig själv till byggarbetsmiljösamordnare. För att det inte ska uppstå oklarheter i ansvarsfördelningen bör det vid varje tidpunkt inte finnas mer än en samordnare för planeringen och projekteringen respektive en samordnare för utförandet av arbetet. Den som utses till byggarbetsmiljösamordnare bör ha tillräcklig kännedom om byggnads- och anläggningsarbete och erforderlig kompetens rörande arbetsmiljöfrågor. Byggarbetsmiljösamordnare ska ha genomgått särskild utbildning.

Att byggherren utsett annan än sig själv till byggarbetsmiljösamordnare befriar inte byggherren från ansvar för de uppgifter byggarbetsmiljösamordnaren ska sköta. Byggarbetsmiljösamordnarna har dock även ett eget skyddsansvar enligt arbetsmiljölagen.

Byggarbetsmiljösamordnarnas uppgifter anges direkt i arbetsmiljölagen såväl ifråga om vad som ska beaktas under planering och projektering som under arbetets utförande.

Byggherrens ställföreträdare

Byggherren kan överlåta arbetsmiljöansvaret. En sådan överlåtelse kan ske till en anlitad uppdragstagare som självständigt har att utföra uppgifterna. Det krävs vidare att ansvarsöverlåtelsen sker genom ett särskilt avtal om att ansvaret enligt arbetsmiljölagen flyttas över till uppdragstagaren.

Byggherren kan alltså överlåta sina uppgifter och sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen för planering och projektering samt utförande av arbetet till en entreprenör som ansvarar för allt detta arbete, i princip en totalentreprenör. Alternativt kan byggherren överlåta ansvaret för genomförandet av projektet till en entreprenör som har till uppgift att utföra detta arbete, i princip en generalentreprenör.

Tillämpning vid återkommande mindre arbeten

För fastighetsägare utgör reglerna normalt inga problem vid större byggnadsarbeten som nybyggnation eller mera omfattande renoverings- eller underhållsarbeten. Det är istället i samband med den dagliga driften av fastigheterna som problem kan uppstå. Arbetsmiljöreglerna är desamma oavsett byggnadsarbetenas omfattning eller om arbetet utförs av egen personal eller av anlitad entreprenör. Det innebär bland annat att det även vid mindre arbeten ska utses byggarbetsmiljösamordnare samt att arbetsmiljöplan ska upprättas om arbetet innebär särskilda risker, som till exempel risk för fall.

Vad som ska betraktas som byggnadsarbeten är ibland oklart. Det är inte ovanligt att arbeten som hör till driften av en byggnad, formlöst övergår till reparations- eller underhållsarbete och därmed betraktas som byggnadsarbete. Då blir hela regelkomplexet tillämpligt, även om det är fråga om ett mindre arbete. Arbetsmiljöverket har konstaterat att det måste vara möjligt att upprätta en generell arbetsmiljöplan för alla likartade arbeten som utförs och har därför meddelat följande.

”Vid återkommande service- och underhållsarbeten över längre tid är det möjligt för en byggherre att ha en generell arbetsmiljöplan som man använder för alla uppdrag som ingår i kontraktet, så länge som arbetena går in under det som behandlas i arbetsmiljöplanen. Om det däremot dyker upp arbeten som inte förutsetts och behandlats i arbetsmiljöplanen måste man komplettera den eller göra en ny arbetsmiljöplan för det jobbet. Man kan också utse en BAS för alla arbeten under hela kontraktstiden. Detta måste inte göras om varje gång man ska göra ett enskilt arbete. Det sagda gäller på motsvarande sätt då arbetet utförs av egen personal.”