Ordinarie arbetstid

Längd

Arbetstiden får enligt avtalet i genomsnitt under året vara maximalt 40 timmar per vecka. Veckoarbetstiden gäller i genomsnitt per vecka, det finns inte någon begränsning per dag.

Arbetsgivare kan besluta om längre arbetstid så länge tiden i genomsnitt är 40 timmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Efter att ha träffat lokalt kollektivavtal kan en längre beräkningsperiod än fyra veckor användas.

– helgarbete

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till både vardagar och söndagar och helgdagar gäller en kortare arbetstid, 38 timmar och 15 minuter per vecka.

– deltid

Någon begränsning av minsta antalet timmar en anställning får omfatta finns inte. Arbetsgivaren bör dock undvika allt för små anställningar då avtalsförsäkringar i vissa fall endast gäller arbetstagare med anställning som är mer än cirka 16 timmar per vecka. Anställningar med lägre sysselsättningsgrad innebär exempelvis lägre ersättning från tjänstegrupplivförsäkringen. Arbetsgivarens premie är dock i regel oberoende av anställningarnas storlek.

Små deltidsanställningar brukar också undvikas då de administrativa kostnaderna för dessa i regel blir höga.

Arbetstidens förläggning

Arbetsgivaren beslutar hur arbetstiden ska förläggas. Arbetstagarna är skyldiga att arbeta den arbetstid som arbetsgivaren beslutar om.

Arbetsgivarens rätt att besluta är begränsad när det gäller sådana förändringar av arbetstiderna som ändrar anställningens ”identitet”. Det har exempelvis i en dom i arbetsdomstolen ansetts att en arbetsgivare inte kan beordra en arbetstagare att arbeta heltid natt när han tidigare varit anställd dagtid.

På samma sätt kan en arbetsgivare inte ändra anställningens ”identitet” genom att utöka eller minska det genomsnittliga antalet timmar.

Om arbetstiden förläggs på kvällar eller helger, kan arbetstagaren ha rätt till OB-ersättning enligt Löneavtalets bilaga.

Rast / paus

Raster ingår inte i arbetstiden, däremot gör paus det.

Rasten är ett längre uppehåll för vila och mat. Arbetstidslagen kräver att en rast ska läggas ut så att inget arbetspass blir längre än fem timmar men det finns vissa undantag, se rubriken Avvikelser från arbetstidslagen. En rast bör vara längre än en halvtimme. Om flera raster läggs ut, ska en vara en halvtimme och de övriga kortare. Raster anges i arbetstidsschemat.

Paus läggs ut beroende på arbetets fysiska och psykiska anspänning. Den som sitter och arbetar kanske inte behöver någon paus under ett arbetspass medan den som utför ett hårt fysiskt arbete kan behöva flera. Den fastighetsskötare som skottar snö för hand behöver ha flera pauser än den som kör traktor. En vanlig missuppfattning är att en arbetstagare har rätt till ett visst antal pauser. Någon sådan rätt finns inte. Avgörande är hur tungt arbetet är.

Sommartid

Det kan finnas skäl att ha olika lång arbetstid under olika perioder av året. Vanligast är en kortare arbetstid under sommaren – sommartid. Veckoarbetstiden får dock aldrig överstiga 45 timmar, och genomsnittligt under året ska den vara maximalt 40 timmar. Att införa sommartid är en sådan viktigare förändring som kräver förhandling enligt Samverkansavtalet eller medbestämmandelagen (MBL). Beslutet ligger slutligen hos arbetsgivaren.

Flexibel arbetstid

Alla regler om flextid bygger i grunden på ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren måste kunna lita på att arbetstagaren kan utföra arbetsuppgifterna utan att ha en fastlagd arbetstid. Arbetstagarna måste kunna använda flexsystemet så att arbetets behöriga gång inte störs.

Det normala är att det finns en fastlagd arbetstid mellan exempelvis klockan 07.00 och 16.00 och en lunchrast mellan klockan 11.30 och 12.30. Flexmöjligheten brukar vara en till två timmar morgon och kväll och en halv timme vid lunchen.

Det kan också finnas skäl att ha olika arbetstider under olika perioder av året. Om den genomsnittliga arbetstiden då överstiger 40 timmar i veckan under perioder överstigande en månad krävs att särskild överenskommelse träffas med facket.

Alla måste inte omfattas av flexreglerna. Det brukar finnas ett behov av att garantera att alla verksamheter som behöver det är bemannade under den fastlagda arbetstiden. Man kan därför undanta vissa befattningshavare eller kräva att flex tas ut på sådant sätt att en grupp av arbetstagare alltid ansvarar för att en viss funktion upprätthålls.

I reglerna om flextid bör det finnas en begränsning av såväl plus- som minustid i flexsystemet. Den som har för mycket minustid vid avräkningsperiodens slut får ett löneavdrag och den som har för stort plussaldo får detta avräknat utan ersättning. Detta för att markera att det är arbetstagarens ansvar att flextiden används som sådan och inte som ett sätt att förlänga eller förkorta sin ordinarie arbetstid.

En fråga som brukar diskuteras är också vad som är övertid och vad som är flextid. I flextidsreglerna bör man även reglera arbete utöver ordinarie arbetstid. Om en arbetstagare beordras att arbeta efter ordinarie arbetstidens slut från vilken tidpunkt ska då övertidsersättning utgå. Frågan behandlas lite olika i olika avtal.

Innan flextid införs krävs förhandling enligt Samverkansavtalet eller medbestämmandelagen (MBL) mellan arbetsgivare och lokal facklig organisation.

Fastigo har exempel på flextidsregler som kan användas som grund för ett kollektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren, efter förhandling enligt Samverkansavtalet eller MBL, ensidigt fastställa regler.

Arbetstidsschema

Arbetsgivaren ska alltid upprätta schema med de arbetstider som gäller för varje arbetstagare eller grupp av arbetstagare. Arbetstidsschemat ska innehålla uppgifter om arbetstidens början och slut samt rasters förläggning.

När ett arbetstidsschema fastställs eller ändras, ska arbetsgivaren samråda med berörda arbetstagare. Till detta kan komma samråd enligt Samverkansavtalet eller medbestämmandelagen (MBL).

Arbetsgivaren ska alltid meddela arbetstagare förändringar i arbetstidsschemat minst två veckor innan de ska träda i kraft. Meddelande kan lämnas som ett anslag på arbetsplatsen eller överlämnas personligt.

Fastigo har en blankett för Arbetstidsschema.

Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period av sju dagar får högst uppgå till 48 timmar under en beräkningsperiod av sex månader. Begränsningen om högst 48 timmar är absolut och begränsningsperioden är fast, inte rullande. Den börjar löpa den 1 januari respektive 1 juli om inte annat har överenskommits mellan de lokala parterna.

Exempel
Den första perioden, januari–juni, omfattar 181 kalenderdagar. Den sammanlagda arbetstiden under perioden får inte överstiga 181 x 48/7 det vill säga ett arbetstidstak på 1.241 timmar. Nästa sexmånaders period löper juli–december och omfattar 184 kalenderdagar. Den sammanlagda arbetstiden under denna period får inte överstiga 184 x 48/7 = 1.262 timmar.

Det som ingår i den sammanlagda arbetstiden är ordinarie arbetstid, mertid och övertid samt även semester och sjukfrånvaro, det vill säga tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat. Beredskapstid ingår inte. Gränserna för högsta tillåtna övertidsuttag i 8 § arbetstidslagen får inte överskridas.

Parterna rekommenderar att de lokala parterna gör en avstämning av arbetstidsuttaget när det återstår cirka två månader av perioden, för att undvika att problem uppstår sista månaden av perioden.

Dygnsvila

Huvudregeln är att varje arbetstagare ska ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod. Arbete och vila ska läggas alternerande under denna 24-timmarsperiod. Perioden om 24 timmar ska läggas ut enligt ett fast system och tillämpas konsekvent. Den ska räknas från ordinarie arbetstids slut, vilket innebär att dygnsvilan på femton timmar inleder 24-timmarsperioden och det ordinarie arbetspasset ligger sist.

I samtliga exempel nedan har arbetstagaren ordinarie arbetstid 07.00–16.00 och beredskap 16.00–07.00.

Exempel
När ordinarie arbetstid är 07.00–16.00 inleds 24-timmarsperioden med dygnsvilan kl 16.00 dag 1 och avslutas vid arbetspasset slut kl 16.00 dag 2.

Exempel
Arbetstagaren rycker ut i arbete före 20.00 eller efter 03.00. Han får 11 timmars sammanhängande ledighet trots övertidsarbetet (20.00–07.00 = 11 tim eller 16.00–03.00 = 11 tim).

Arbetsgivaren ska så långt som möjligt se till att huvudregeln följs. De lokala parterna bör diskutera och bestämma vilken typ av uttryckning som oundvikligen måste göras för att undvika skada på liv och egendom och som kan innebära att dygnsvilan bryts.

Exempel
Arbetstagaren arbetar över mellan 16.00–18.00 och även morgonen därpå mellan 05.00 till 07.00. Han får 11 timmars sammanhängande ledighet mellan 18.00 och 05.00.

Exempel
Arbetstagaren arbetar över mellan 16.00–17.00 och även på morgonen mellan 04.00–07.00. Han får 11 timmars sammanhängande ledighet mellan 17.00 och 04.00.

Blir däremot den sammanhängande dygnsvilan kortare än elva timmar på grund av övertidsarbete som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, är arbetstagaren garanterad 13 timmar sammanlagt under 24-timmarsperioden. Rast som ingår i det ordinarie arbetspasset räknas inte med i de 13 timmarna.

Exempel
Arbetstagaren rycker ut i arbete mellan 01.00–03.00, och bryter därmed dygnsvilan under två timmar. Han får därigenom bara 9 timmars sammanhängande dygnsvila innan övertidsarbetet påbörjas. Eftersom viloperioden efter övertidspasset är på 4 timmar har arbetstagaren fått sammanlagt 13 timmar under 24-timmarsperioden. Ingen kompenserande viloperiod utgår. 

Exempel
Om arbetstagaren däremot har arbetat över mellan 16.00–21.00 blir dygnsvilan bara 10 timmar fram till klockan 07.00. Arbetstagaren har enligt avtalet rätt till tre timmars betald kompenserande viloperiod som ska tas ut under 24-timmarsperioden, förslagsvis i inledningen eller i slutet av efterföljande ordinarie arbetspass.

Exempel
Om arbetstagaren istället har arbetat övertid mellan 18.00–20.00 och sedan fått rycka ut igen 03.00–04.00 får arbetstagaren endast 12 timmars sammanlagd dygnsvila under 24-timmarsperioden. Han har rätt till en timmes betald kompenserande viloperiod på efterföljande ordinarie arbetspass.

24-timmarsperioden räknas från ordinarie arbetstids slut enligt arbetstidsschema om inte de lokala parterna träffat annan överenskommelse. Avvikelse från dygnsvila vid övertid och mertid får endast ske 2 gånger per vecka vid de tillfällen så den sammanhängande dygnsvilan understiger 11 timmar (notera att detta inte gäller vid beredskap).

Om arbetstagaren av objektiva skäl inte kan få ut den kompenserande viloperioden i direkt anslutning till övertidsarbetet, ska den tas ut inom fjorton dagar från dygnsviloavbrottet. Observera att rätten till kompenserande viloperiod aldrig kan omvandlas till pengar och inte ska blandas ihop med den kompensation arbetstagaren får för själva övertidsarbetet det vill säga övertidsersättning respektive kompensationsledigt.

Arbetstagaren har enligt avtalet en skyldighet att rapportera vid vilken tidpunkt som övertidsarbete har skett för att arbetsgivaren ska kunna bedöma om arbetstagarna har fått den dygnsvila som avtalet reglerar.

Helgdagar

Arbetstagaren är med bibehållen lön fri från ordinarie arbete på påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt alla helgdagar.

– nationaldagen

De år nationaldagen infaller en lördag eller söndag ska den kompenseras med åtta timmar för heltidsanställd. För deltidsarbetande proportioneras ledigheten i förhållande till arbetstidens längd. Lokal överenskommelse ska träffas om förläggning av kompensationsledigheten.

Övertid och mertid

Övertid är egentligen en benämning på två olika begrepp. Övertid enligt arbetstidslagen är en sak och övertid enligt kollektivavtalet är delvis en annan sak. Samma gäller begreppet mertid.

Arbetstidslagens huvudsyfte är att ge arbetstagarna ett skydd från en fysiskt och psykiskt påfrestande arbetsmiljö, bland annat i form av långa arbetstider. Då lagen är en arbetsmiljöbestämmelse innehåller den inga regler om ekonomisk ersättning för utfört arbete. Detta regleras istället i kollektivavtalet.

Huvudregeln i arbetstidslagen är att varje arbetstagare inte ska arbeta mer än 40 timmar per vecka. Hur dessa 40 timmar ska förläggas, framgår egentligen inte. Begränsning förekommer bland annat i form av förbud mot nattarbete (24.00–05.00), regler om dygnsvila (minst elva timmar sammanhängande), veckovila (minst 36 timmar per sjudagarsperiod) samt regler om längsta arbetstid utan rast (fem timmar). I övrigt är det fritt för arbetsgivaren att förlägga de 40 timmarna under veckan. Dessutom finns en maximal sammanlagd arbetstid per vecka, se rubrik Sammanlagd arbetstid.

Allmän övertid

Utöver ordinarie arbetstid ger arbetstidslagen möjlighet till, i första hand allmän övertid om det finns särskilt behov. Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar under ett kalenderår.

Övertidsarbetet ska föranledas av någon form av avvikelse från det ordinarie arbetsinnehållet eller annat arbete som inte kan planeras. Regelmässig övertid i form av på förhand fastställda, och återkommande, arbetsuppgifter bör inte förekomma. ”Schemalagd” övertid är inte tillåten.

Enligt arbetstidslagen betraktas allt arbete utanför ordinarie arbetstid som övertid, oavsett om arbetstagaren arbetat på den ordinarie arbetstiden eller inte.

Även kompensationsledighet räknas i detta sammanhang som arbetstid. Om arbetstagaren däremot av någon anledning vill vara ledig på sin ordinarie arbetstid och arbetar in tiden för att kunna vara ledig räknas detta inte som övertid. I princip är det inte övertid när ledigheten kommer i första hand och arbetet flyttas för att arbetstagare ska kunna vara ledig. Däremot är det övertid när arbetet kommer i första hand.

På detta avtalsområde finns möjlighet att återföra övertidstimmar som ersätts med kompensationsledighet till övertidsutrymmet för allmän övertid. Under kalenderåret får högst 75 timmar återföras på detta sätt, om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Exempel

En arbetstagare utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från de 200 timmarna. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att övertidsarbetet ska kompenseras med ledig tid, det vill säga 4 övertidstimmar x 1,5 = 6 timmar kompensationsledighet. När kompensationsledigheten har tagits ut förs de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten tillbaka till utrymmet för allmän övertid.

Allmän mertid

Även deltidsanställda har i arbetstidslagen fått skydd mot för stort arbetstidsuttag. Den arbetstid som överstiger den deltidsanställdas ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet, kallas mertid.

Lagen utgår ifrån arbetstidens längd per dag. Tiden upp till åtta timmar är alltid mertid enligt lagen, även om arbetet utförs på sådan tid på dygnet att övertidsersättning enligt avtalet ska utges.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid kan allmän mertid tas ut med maximalt 200 timmar per år.

En deltidsanställd kan också arbeta övertid. Detta inträffar efter att arbetstagaren fullgjort sina åtta timmars arbetsdag, eller annat mått på heltidsarbete per dag som gäller på företaget. Begränsningarna för övertidsuttag är desamma som för en heltidsanställd.

Extra övertid och mertid

Extra övertid och extra mertid får tas ut med 150 timmar per arbetstagare och kalenderår under förutsättning att det finns särskilda skäl och att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Det krävs inte att arbetsgivaren ska ha försökt träffa kollektivavtal innan uttag av extra övertid eller extra mertid får ske. Som huvudregel ska den allmänna övertiden respektive allmänna mertiden om 200 timmar ha förbrukats innan extra uttag aktualiseras.

Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Samma begränsningar gäller för extra mertid och allmän mertid.

Med särskilda skäl avses exempelvis tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall och förlust av spetskompetens som inte omedelbart går att ersätta. Att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt avser exempelvis sjukdomsfall eller vakanser. Även den tid det skulle ta att rekrytera ny personal kan beaktas. En möjlighet att rekrytera, hyra in personal eller vidta andra organisatoriska åtgärder talar emot utnyttjandet av extra övertid. Arbetsgivarens kostnad för att lösa situationen på annat rimligt sätt måste stanna på en, med hänsyn till företagets storlek, rimlig nivå.

Nödfallsövertid

Vid naturkatastrof, olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte kunnat förutses, har arbetsgivaren rätt att beordra nödfallsövertid under den tid som förhållandena kräver.

Om det finns lokal facklig organisation, ska den snarast underrättas för att nödfallsövertid ska kunna användas.

Nödfallsövertiden är skild från vanlig övertid och kan enbart användas i rena undantagsfall. Vid akuta situationer, som exempelvis brand eller större översvämning, kan nödfallsövertid användas även om det maximala övertidsuttaget inte uppnåtts.

Tillsyn och påföljder

För att säkerställa att reglerna om extra övertid och mertid följs har skyddsombud rätt att agera. Ett skyddsombud som anser att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att arbetstidslagens krav följs när det gäller uttag av extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid, kan vända sig till arbetsgivaren och begära detta. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Om skyddsombudet inte får ett tillfredsställande besked inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande eller förbud.

Ett flertal regler i arbetstidslagen är straffsanktionerade. En arbetsgivare som förlägger arbetet så att arbetstiden överstiger vad som är tillåtet kan dömas till böter.

Om arbetsgivaren bryter mot lagens begränsningsregler ifråga om övertid kan istället sanktionsavgift utgå. Sanktionsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid en procent av prisbasbeloppet. Om arbetsgivaren brutit mot arbetstidsbestämmelser i kollektivavtal utgår istället sanktioner enligt medbestämmandelagen, vanligen allmänt skadestånd.

Redovisning

All arbetad tid utöver överenskommen ordinarie arbetstid ska redovisas på en särskild övertidsjournal. Det gäller alltså all över- och mertid, med visst undantag för nödfallsövertid enligt nedan. I arbetstid ingår även kompensationsledighet och annan ledighet som infaller under tid som annars skulle varit arbetstid. Den som är ansvarig på ett företag för att sådan journal förs har ett straffrättsligt ansvar för att detta sker på ett korrekt sätt enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Anteckningar om jourtid, övertid och mertid.

Övertidsjournalen ska föras per månad och det kan ske i olika databaserade system eller manuellt, exempelvis på Fastigos blankett Övertidsjournal.

– nödfallsövertid

All nödfallsövertid ska föras i särskild journal, ej tillsammans med ordinarie övertid. Journalen ska innehålla noteringar om vem som arbetat, när arbetet utförts och när lokal facklig organisation underrättats.

Avvikelser från arbetstidslagen

Avtalet ger stora möjligheter att anpassa arbetstagarnas arbetstider i förhållande till verksamhetens behov. Reglerna är ursprungligen hämtade från det kommunala området med de krav som vård och annan verksamhet kräver. Det torde därför finnas utrymme för alla de behov som verksamheten kan tänkas kräva.

Parterna har avtalat om avvikelser från lagen i två olika nivåer – avvikelser som alltid kan göras samt avvikelser som är tillåtna efter överenskommelse med lokal facklig organisation.

Avvikelser som alltid kan göras

Följande avvikelser från arbetstidslagen kan alltid göras.

– rast under nattjänstgöring får bytas mot måltidsuppehåll

Enligt lagens regler får ett arbetspass inte vara längre än fem timmar. Om arbetsdagen blir längre ska arbetstagaren ges möjlighet till vila under en rast som ska vara minst 30 minuter då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen och ska ha möjlighet att äta mat.

Arbetstagare som arbetar natt kan i stället för rast få möjlighet att äta under arbetstid. Ett sådant måltidsuppehåll ingår, till skillnad från rast, i arbetstiden. Arbetstagaren ska ha möjlighet att tillaga eller värma mat och ha tillgång till en lämplig plats att äta denna på.

– förlängd arbetstid på grund av vikariat är inte mertid

En deltidsanställd arbetstagare som arbetar utöver sin ordinarie arbetstid arbetar mertid. Denna mertid är maximerad till 200 timmar per år. I vissa fall kan en arbetstagare frivilligt acceptera att öka sin arbetstid utan att detta är mertid. Exempelvis kan en arbetstagare erhålla en tillsvidareanställning på en större deltid, utan att detta för den skull är mertid. På samma sätt kan en arbetstagare ”erhålla ett vikariat” på en annan anställning utan att denna extra tid utgör mertid.

– förskjuten arbetstid eller byte av schema är inte mer- eller övertid

Arbete som tillfälligt utförs enligt annat schema ska inte betraktas som mer- eller övertid. Detta gäller både när arbetstagaren ensam får sin arbetstid förskjuten eller om arbetstagare byter schema med varandra.

– beräkning av arbets- och övertid m m kan göras per kalendermånad

Arbetstidslagen utgår ifrån att all beräkning av arbets-, mer- och övertid sker i fyraveckorsperioder. Ofta är det dock lättare att hantera dessa frågor per kalendermånad för arbetstagare som är anställda på månadslön. Om arbetsgivaren beslutar att använda kalendermånad som beräkningsperiod kan övertidsjournal m m föras per månad.

Avvikelser efter lokal överenskommelse

Följande avvikelser kan göras efter överenskommelse med den lokala fackliga organisationen.

– längre begränsningsperiod än fyra veckor

När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan för en tid av högst fyra veckor. (5 § 2 st ATL)

Lagen tillåter att arbetstiden är längre än 40 timmar under en vecka, så länge den genomsnittliga arbetstiden under fyraveckorsperioden är 40 timmar.

I vissa fall kan det vara lämpligt att förlägga arbetstiden så att arbetstagarna arbetar längre under en period och får motsvarande förkortning under en annan period. Detta är fallet när man arbetar in tid för att få ledigt en annan tid, exempelvis för klämdagar eller förkortad arbetstid under sommaren.

– likställande av kompensationsledighet med arbetad tid

Vid beräkning av övertid ska kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. (7 § 2 st ATL)

Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet. Bestämmelserna om beräkning av övertid i lagens 7 § 2 st ska tillämpas även vid beräkning av mertid. (10 § 1 st ATL)

Enligt lagen kan en arbetstagare som arbetar övertid en dag inte minska sitt övertidsuttag genom att nästa dag ta kompensationsledigt. Detta har betydelse främst vid beräkning av hur mycket övertid, eller mertid, en person maximalt kan ta ut under ett år. Om man från den uttagna övertiden fick dra bort de antal timmar arbetstagaren varit kompensationsledig skulle det ta längre tid innan arbetstagaren slog i ”övertidstaket”. Parterna skulle då friare kunna disponera över arbetstidsförläggningen.

Observera att detta inte avser situationer där arbetstagaren begär ledigt och erbjuder sig att arbeta in ledigheten en annan dag. Dessa inarbetade timmar, när ledigheten står i centrum, är aldrig övertid.

– annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår – allmän övertid. (8 § ATL)

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att övertid kan tas ut med mer eller mindre tid än vad som anges i lagen. Ett sådant avtal kan avse möjligheter till mer övertid under en månad eller mer övertid totalt sett. Parterna kan dock aldrig träffa avtal om övertid i sådan omfattning att det skulle innebära ett brott mot arbetsmiljölagens allmänna regler om att arbetet inte får utsätta arbetstagarna för risk för ohälsa och olycksfall.

Enligt lagen begränsas räckvidden av överenskommelser om annat övertidsuttag till en månad från avtalets ingående. Denna begränsning gäller inte på detta avtalsområde.

– annat uttag av mertid

När det finns behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår – allmän mertid. Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor om nödfallsövertid som anges i 9 § ATL. (10 § 2 st ATL).

På samma sätt som det är möjligt att lokalt träffa avtal om uttag av mer övertid än maximala uttaget enligt lagen, kan man träffa avtal om uttag om mer mertid än 200 timmar per år.

Enligt lagen begränsas räckvidden av överenskommelser om annat mertidsuttag till en månad från avtalets ingående. Denna begränsning gäller inte på detta avtalsområde.

– veckovila

En arbetstagare har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovila räknas inte beredskapstid då arbetstagaren uppehåller sig utanför arbetsstället men står till förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Veckovilan ska enligt lagen så långt som möjligt förläggas till veckoslut. Tillfälliga avvikelser från veckovilan får göras i situationer av nödfallskaraktär om arbetstagaren bereds motsvarande kompensationsledighet. (14 § 1 st ATL)

Arbetstagarens rätt till minst en dags ledighet i veckan innebär normalt sett inget problem utom då arbetstagaren har beredskap över en helg. Det är tillåtet att slå samman två viloperioder till helgen före eller helgen efter beredskapshelgen. Den sammanlagda veckovilan ska vara 72 timmar och innebär i praktiken att arbetstagaren också måste vara ledig antingen fredag eller måndag. Efter en fullgjord beredskapsvecka har arbetstagaren rätt till tjänstledighet utan löneavdrag i fyra timmar enligt S-avtalet § 8. För övrig ledig tid görs fullt tjänstledighetsavdrag. De lokala parterna kan avvika från lagens regler och exempelvis avtala om att den sammanlagda veckovilan ska vara kortare än 72 timmar. (I F-avtalet med Fastighetsanställdas Förbund är veckovilan i dessa fall 60 timmar.)

Om en arbetsgivare beordrar en arbetstagare (som inte har beredskap) att arbeta övertid både lördag och söndag samma helg, går arbetstagaren miste om sin rätt till 36 timmars sammanhängande veckovila. Även i det här fallet kan de lokala parterna göra en avvikelse från lagens regler och avtala att veckovilan istället ska beräknas som ett genomsnitt under en fjortondagarsperiod. Det ger arbetstagaren rätt till minst 72 timmars veckovila under perioden, dock inte sammanhängande.

Även andra avvikelser kan göras genom lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompenserande vila eller bereds annat lämpligt skydd. Arbetstagaren kan aldrig kompenseras med pengar men de lokala parterna kan komma överens om exempelvis en fast kompdag eller liknande.

– förläggning av raster

Raster ska förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. (15 § 3 st ATL)

Om de lokala parterna är överens kan denna tid förlängas. Detta kan exempelvis gälla deltidsanställda, vars arbetstid då kan förläggas till ett längre pass som omfattar hela arbetstiden. Viss försiktighet bör dock iakttagas så att konflikt inte uppstår med arbetsmiljölagens regler om ohälsa och olycksfall.

Antalet raster ska vara förlagda med hänsyn till arbetsförhållandena. Normalt torde de flesta arbeten inom avtalsområdet vara så beskaffade att det inte krävs mer än en rast. Något skäl att träffa avtal om detta torde därmed inte finnas.

– utbyte av rast mot måltidsuppehåll

Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

I vissa situationer kan raster bytas ut mot måltidsuppehåll. Detta innebär att arbetstagaren i stället för rast är tvungen att stanna kvar på arbetsplatsen och äta sin mat under en paus i arbetet. Måltidsuppehållet ingår i arbetstiden.

– övriga fall

Enligt 3 § 2 st ATL kan arbetsgivare och lokal facklig organisation även träffa avtal om avvikelser från vissa andra angivna paragrafer i ATL. Dessa överenskommelser är dock begränsade i tiden och gäller endast en månad från det att överenskommelsen träffades.

Ersättning för övertid och mertid

Avtalets § 7 om övertid och mertid reglerar i första hand ersättningen för utfört arbete. Med övertid avses arbete som arbetstagaren beordrats att utföra på tid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dag för motsvarande heltidsanställd arbetstagare.

Arbetstagare är enligt avtalet skyldiga att arbeta övertid om det inte finns godtagbart förhinder. Övertid ska därför beordras i förväg eller – om inte det är möjligt – godkännas i efterhand.

Meddelande om övertidsarbete ska lämnas i så god tid som möjligt, helst senast före sista rasten.

Undantag

Enligt kollektivavtalets § 7 mom 5 kan arbetsgivaren träffa överenskommelse med vissa arbetstagare om att ersätta rätten till övertidskompensation med extra semesterdagar och/eller lön. Det kan gälla arbetstagare vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att välja förläggning av sin arbetstid, eller annan arbetstagare om det finns särskilda skäl. I det sistnämnda faller får dock inte sådan överenskommelse träffas under de första sex månaderna av en anställning.

När överenskommelse träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala fackliga organisationen, om sådan finns. Överenskommelsen ska vara skriftlig och gälla för ett semesterår i taget. Eventuell uppsägning ska ske senast två månader före nytt semesterår. Överenskommelsen bör ses över i samband med lönerevisionen.

Kvalificerad / enkel övertid

Övertiden kan vara kvalificerad eller enkel. Kvalificerad övertid är tid som fullgörs på tid

• två timmar före ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsanställd arbetstagare.
• två timmar efter ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsanställd arbetstagare.
• både före och efter den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidsanställd arbetstagare och som sammanlagt överstiger två timmar.

Enkel övertid är all övrig tid utanför ordinarie arbetstid för heltidsarbetande.

Exempel
Ordinarie arbetstid är 07.00–16.00. Övertid utförs 04.00– 07.00. Då är en timme kvalificerad och två timmar enkel övertid.

Utförs övertid istället både 05.00–07.00 och 16.00–18.00 samma dag är två timmar enkel övertid och två timmar kvalificerad övertid.

Ersättning

Övertidsersättning utgår dels med ersättning för utfört arbete och dels, i vissa fall, med en särskild utryckningsersättning.

Avtalet innehåller ingen begränsning för vilken som är den kortaste tid som ersätts. I princip utbetalas ersättning minut för minut. Av praktiska skäl brukar dock företagen tillämpa förenklade förfaranden och ersätta arbetet i fem-, tio- eller femtonminuters-intervall eller motsvarande. Tiden för resa till och från arbetet ersätts inte.

Med ”månadslön” avses kontant lön vid heltidsanställning. Värdet av fri lunch och andra naturaförmåner ska alltså inte medräknas.

– kontant ersättning

Kvalificerad övertid ersätts med månadslönen vid heltidsanställning/70 och enkel övertid med månadslönen vid heltidsanställning/90. Med ”månadslön” avses kontant lön vid heltidsanställning. Värdet av fri lunch och andra naturaförmåner ska alltså inte medräknas.

Övertidsersättning bör utbetalas så snart som möjligt efter att arbetet har utförts.

– kompensationsledighet

Kvalificerad övertidstimme kompenseras med två ledighetstimmar och enkel övertidstimme med 1,5 ledighetstimmar.

Utläggning av ledighet ska ske efter överenskommelse. Kan inte överenskommelse nås om förläggningen ska ekonomisk ersättning utges. Avtalet säger ingenting om när ledighet för ett visst övertidsarbete ska utges.

Arbetstagare som vill ha ersättning i form av ledighet bör ta ut denna så snart som möjligt. I avtalet finns en reglering om att kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dock komma överens om annat.

– omräkning av sparad komptid

Det händer också att arbetstagare som har sparat övertid för att ta ut den som ledighet vid ett senare tillfälle av någon anledning inte kan ta ut denna. Då beräknas ersättningen för varje ledighetstimme som månadslönen/140.

Utryckningsersättning

Vid övertidsarbete som påbörjas under kvalificerad tid har arbetstagaren rätt till utryckningsersättning.

Ersättningen är lägst 1 procent av lägstlönen och utges endast en gång per 24-timmarsperiod under vardagar. Under lördag, söndag och helgdagar enligt avtalets § 6 mom 7:1 utges dock ersättning vid varje utryckning.

Mertid

Mertid, som regleras i avtalets § 7 mom 2, är tiden mellan en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid och en heltidsanställds dagliga arbetstid.

Mertid ersätts endast med pengar, inte med tid. Mertidsersättningen beräknas som månadslönen vid heltidsanställning/140 för varje arbetad timme och inkluderar semesterlön.

– övertid för deltidsarbetande

All arbetstid utanför ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsanställd är övertid och behandlas på samma sätt som för heltidsarbetande.

– undantag

Om arbetstagaren utför flera olika arbeten i en följd eller tar rast under pågående arbete ger detta inte rätt till flera utryckningsersättningar. Arbetstagaren har inte heller rätt till utryckningsersättning om han påbörjar arbetet under tid som inte är kvalificerad övertid och fortsätter in på sådan tid.

För utryckning under beredskapstjänstgöring utbetalas inte utryckningsersättning.

Beredskap

Arbetsgivaren beslutar själv om arbetstagarna ska ha beredskapstjänst eller ej. Arbetsgivaren ska innan han fattar beslut samråda med den lokala fackliga organisationen.

Beredskapstjänst förläggs så att enskild arbetstagare högst har att utföra sju dagars beredskapstjänst åt gången och att arbetstagaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod.

Arbetstagare med beredskap sju dagar i följd har rätt till fyra timmars betald ledighet i anslutning till följande veckovila.

Vid beredskap ska kompenserande vila för aktivt arbete som bryter dygnsvilan förläggas så snart som möjligt och vara sammanhängande, dock senast inom 14 kalenderdagar. Vid beredskap flera dygn i sträck ska kompenserande vila förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut.

Ersättningen för beredskap anges i Löneavtalets bilaga 1. Ersättningen utges från ordinarie arbetstids slut på kvällen till ordinarie arbetstids början påföljande morgon. Observera att arbetstagaren enligt avtalet inte får övertids- och beredskapsersättning samtidigt.

Vilken ersättning som ska utges är förhandlingsbar, se ”Lokala överenskommelser” i § 8. Kollektivavtalets nivå gäller om de lokala parterna inte träffar avtal om annat.

Se fördjupning om Beredskap.

Kontrollera att:

• Arbetstidsschema finns och är korrekt.
• Övertids-/mertidsjournal förs korrekt.
• Att reglerna om sammanlagd arbetstid, dygnsvila och veckovila följs korrekt.
• Den maximala övertiden per månad inte överskrids.
• Den maximala mer- och övertiden per år inte överskrids.
• Extra övertid kan tas ut vid behov – om ”särskilda skäl” finns.
• Att rätt kompensation utgår.

Beräkningar & exempel

Arbetstid, mertid, övertid

Övertidsersättning

Exempel

A:s ordinarie arbetstid per vecka är 40 timmar, förlagd klockan 07.00–16.00. Lönen är 30 000 kronor per månad. B:s ordinarie arbetstid per vecka är 35 timmar, förlagd klockan 07.00–15.00. Lönen är 26 250 kronor per månad. De båda utför en vardag extra arbete fram till klockan 17.00. Ersättningen för arbetet utöver den ordinarie arbetstiden beräknas för respektive arbetstagare enligt följande.

A:s arbete klockan 16.00–17.00 är enkel övertid. Ersättningen blir:

B:s arbete klockan 15.00–16.00 är mertid och 16.00–17.00 enkel övertid. Ersättningen blir då: