Rätt till sjuklön
Alla arbetstagare har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. (Undantaget är de med mycket korta anställningar, se nedan.) Även de som inte har rätt till sjukpenning har rätt till sjuklön, exempelvis de som ännu inte fyllt 16 år. Arbetstagare med flera arbetsgivare har rätt till sjuklön från var och en av dessa.
För att ha rätt till sjuklön fordras att arbetstagaren avhåller sig från arbete på grund av sjukdom. Sjukdomen ska också vara av den arten att arbetstagaren får ”arbetsförmågan nedsatt”.
Ej rätt till sjuklön
Arbetstagare som fortsätter att arbeta trots sjukdomen eller om arbetsförmågan inte är nedsatt på grund av sjukdomen har inte rätt till sjuklön. När man bedömer om arbetsförmågan är nedsatt eller ej, ska man utgå ifrån om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt vanliga arbete på grund av sjukdom. En arbetstagare kan alltså inte omplaceras till ett annat arbete under en kortare sjukperiod.
Rätt till ersättning finns inte heller om arbetstagaren avstår från arbete av annan anledning. Exempelvis har en arbetstagare som är tjänstledig på 100 procent för studier eller fackliga uppdrag inte rätt till någon sjuklön. Den som är delvis ledig får sjuklön på den del som motsvarar arbetstiden.
Arbetstagare med sjukersättning kan återgå i arbete utan att rätten till ersättning omprövas. Under denna tid är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön. Arbetstagaren måste därför intyga för arbetsgivaren att sådan ersättning utges.
Det finns också vissa inskränkningar i rätten till sjuklön om arbetstagaren inte lämnar sjukintyg eller sjukförsäkran, se dessa rubriker.
Sjuklön ska inte heller utges om arbetsförmåga blivit nedsatt på grund av sjukdom som arbetstagaren ådragit sig vid uppsåtligt brott. Detsamma gäller om arbetstagaren medvetet eller grovt vårdslöst, lämnat oriktiga uppgifter som har betydelse för att bedöma rätten till sjuklön.
Rätten till sjuklön finns bara så länge anställningen består. Slutar arbetstagaren sin anställning, oberoende av skäl, så upphör rätten till sjuklön.
Nyanställd
En arbetstagare kan vara frånvarande på grund av sjukdom på sin första anställningsdag och ändå ha rätt till sjuklön.
Exempel
En arbetstagare ska börja sin tillsvidareanställning den 15:e i en månad. Arbetstagaren insjuknar den 12:e och kan inte börja arbeta förrän den 18:e. Då beräknas karensavdrag och sjuklön från den 15:e till den 17:e.
Korttidsanställd
Arbetstagare som har anställning kortare tid än en månad får sjuklön först efter fjorton dagars anställning. Detta gäller dock bara om arbetet påbörjats, det vill säga att arbetstagaren en gång infunnit sig eller varit på väg till arbetet.
Exempel
En sommarvikarie ska arbeta tre veckor, 28 juni – 16 juli. På väg till arbetet den 6 juli råkar arbetstagaren ut för en trafikolycka och blir så skadad att det inte går att arbeta något mera under den avtalade tiden. Efter 14 dagars anställning har arbetstagaren rätt till sjuklön. I detta exempel beräknas karensavdrag och sjuklön för tiden 12–16 juli.
