Beräkning av karensavdrag och sjuklön

Grunden för beräkning av sjuklönen är den lön arbetstagaren skulle ha haft om denne hade arbetat. Sjuklönen beräknas genom att ett avdrag görs på arbetstagarens månadslön. Se även exempel på beräkning av karens och sjuklön nedan.

– definition av månadslön

Månadslönen innefattar, i detta sammanhang månadslön och eventuella fasta lönetillägg.

Arbetstagaren har även rätt till 80 procent av den beräknade inkomsten av ersättning för beredskap, obekväm arbetstid och rörliga tillägg för arbetsuppgifter som enligt arbetstidsschema är förlagda till sjukperioden. Arbetstagare som har beredskap och blir sjuk över en helg ska få sjuklön på den ersättning som skulle ha betalats även under de arbetsfria dagarna. Sjuklön bör i dessa fall beräknas efter de regler som gäller för närmaste arbetsdag.

Sjuklönen beräknas inte på anställningsförmåner som inte går förlorade i samband med sjukdom, exempelvis bilersättning eller rikskuponger. Ersättningar som enbart ska täcka kostnader i samband med arbetet ska inte heller ingå i underlaget, till exempel rese- och traktamentsersättningar.

Karensavdrag

För sjukfrånvaro som påbörjas efter den 1 januari 2019 införs begreppet karensavdrag för tid då arbetstagaren inte får någon lön eller ersättning. Tidigare regler om karensdag gäller alltså inte i dessa fall för sjukfall som inträffar efter detta datum.

Maximalt karensavdrag är 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden för arbetstagaren. Avdrag görs endast för de timmar som arbetstagaren faktiskt har varit frånvarande. Om maximalt karensavdrag inte uppnås under första sjukfrånvarodagen kan avdraget fortsätta under nästkommande arbetsdag, se exempel nedan.

Avdraget per timme beräknas enligt följande.

– genomsnittlig arbetstid för månads- och timavlönade

Med genomsnittlig arbetstid per vecka avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. Har arbetstagaren oregelbunden arbetstid, beräknas veckoarbetstiden per representativ period, exempelvis i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0–4 avrundas nedåt och 5–9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

– intermittent deltid

Karensen börjar alltid räknas den första dagen då den anställde skulle ha arbetat men är frånvarande på grund av sjukdom. Vid intermittent deltid kan aldrig karensavdrag göras för dag då arbetstagaren är arbetsfri. Arbetsfria dagar räknas dock in i sjuklöneperioden medan sjuklön endast beräknas för dagar när den anställde skulle ha arbetat.

– undantag från karensavdrag

• En arbetstagare som ofta är sjuk riskerar att få en omfattande inkomstförlust på grund av karensavdrag. För att garantera att inkomstförlusten inte blir alltför stor för dessa personer, ingår ett så kallat högriskskydd i systemet. En arbetstagare ska kunna ha maximalt tio tillfällen med karensavdrag per tolvmånadersperiod. Därefter utges 80 procent sjuklön direkt vid påföljande sjukperioder inom samma tolvmånadersperiod. Kostnaden för detta står arbetsgivaren för. För att tillämpa denna regel krävs en rullande uppföljning. Inleds en sjuklöneperiod exempelvis den 15 april ska beräkningen av tolvmånadersperioden utgå från och med den 15 april året innan.
• Arbetstagare kan också få rätt till sjuklön från första sjukdagen efter beslut av Försäkringskassan. Detta gäller arbetstagare som har omfattande sjukfrånvaro. Arbetsgivaren kan få ersättning för dessa kostnader från Försäkringskassan.
• Karensavdrag görs inte i samband med övriga ersättningar från Försäkringskassan – rehabiliteringspenning, sjukpenning i samband med medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering, närståendepenning, smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning eller graviditetspenning.

Sjuklön efter tid med karensavdrag t o m fjortonde dagen

Efter tid med karensavdrag till och med fjortonde kalenderdagen är sjuklönen 80 procent av månadslönen. Sjuklönen beräknas genom att för varje timme som arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med

Flextid

För arbetstagare som arbetar flextid, räknas arbetsdagen inom den vid företaget fastställda ordinarie arbetstiden för heltidsanställd.

Exempel

En arbetstagare som har fastställd ordinarie arbetstid mellan klockan 7.30 och 16.30, blir sjuk och lämnar arbetet klockan 12.30. Avdrag görs då för de fyra timmarna mellan klockan 12.30 och 16.30, oavsett när arbetet påbörjades den dagen.

Exempel karensavdrag

Följande exempel belyser hur det nya karensavdraget beräknas i olika situationer.

1. En arbetstagare med rätt till sjuklön arbetar 8 timmar om dagen, måndag till fredag. Karensavdraget om 20 % blir 8 timmar då den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar.

1. Arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen.

Arbetsgivaren gör ett karensavdrag enligt kollektivavtal med 8 timmar.

1. Arbetstagaren blir sjuk sista timmen på måndagen och är fortsatt sjuk under tisdagen.

Karensavdrag görs med 1 timme för måndagen och 7 timmar för tisdagen och därefter betalas sjuklön enligt kollektivavtalet med 80 % av lönen för 1 timme.

1. Arbetstagaren har beredskap en vecka förlagd till torsdag–torsdag och är sjuk från fredag till söndag.
   Arbetsgivaren ska göra ett karensavdrag om 8 timmar för fredagen och beredskapsersättningen utgår ej. Lördag och söndag är inga arbetsdagar så något löneavdrag är inte aktuellt men arbetsgivaren ska däremot utge 80 procent av beredskapsersättningen som sjuklön även för dessa dagar.

2. En arbetstagare med rätt till sjuklön arbetar enligt följande schema under en vecka: måndag 8 timmar, tisdag 10 timmar, onsdag 5 timmar, torsdag 0 timmar, fredag 7 timmar. Den anställde arbetar totalt 30 timmar, vilket är den genomsnittlig arbetstiden för denna arbetstagare.

1. Arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen. Arbetstagaren är åter i arbete på tisdagen.

Karensavdrag görs med 20 % av veckoarbetstiden, d v s 6 timmar. Därefter betalas sjuklön enligt kollektivavtalet med 80 % av lönen för resterande timmar 2 timmar under måndagen.

1. Arbetstagaren blir sjuk på tisdag morgon och är fortsatt sjuk under onsdagen.

För tisdagen görs karensavdrag för 6 timmar och därefter betalas sjuklön enligt kollektivavtalet med 80 % av lönen för de resterande 4 timmarna under tisdagen samt för hela onsdagen.

1. Arbetstagaren blir sjuk då sista arbetstimmen återstår av tisdagen och sedan fortsätter att vara sjuk även under onsdagen.

Karensavdrag görs med 1 timme på tisdagen och med 5 timmar på onsdagen. Ingen sjuklön betalas alltså för den här sjukperioden.

1. Arbetstagaren blir sjuk under måndagen efter att halva arbetsdagen har gått, är åter i arbete tisdag men återinsjuknar på onsdagen.

Perioden räknas som en sjukperiod enligt reglerna för återinsjuknande inom fem kalenderdagar. Karensavdrag görs med 4 timmar för måndagen och med 2 timmar för onsdagen. Därefter betalas sjuklön enligt kollektivavtalet för resten av sjukperioden.

3. En timavlönad arbetstagare med rätt till sjuklön skulle ha arbetat 4 timmar per dag, måndag till fredag. Karensavdraget om 20 % blir 4 timmar då den genomsnittliga veckoarbetstiden är 20 timmar.

1. Arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen.

Karensavdrag som innebär att ingen sjuklön utges.

1. Arbetstagaren blir sjuk sista timmen på måndagen och är fortsatt sjuk under tisdagen och onsdagen.

För måndagen utges lön för 3 timmar och karensavdrag görs för sista timmen.                  För tisdagen görs karensavdrag för de första 3 timmarna, och sjuklön utges enligt kollektivavtalet med 80 % av arbetstagarens timlön för den sista timmen. För onsdagen utges sjuklön med 80 % av arbetstagarens timlön för 4 timmar.