Nr 3 « 2018, Fastigo « Vision, Ledarna, AiF
Från den 1 januari 2019 ändras sjuklönelagen så att nya regler om ett karensavdrag ersätter den nuvarande karensdagen. Fastigo och Vision, Ledarna samt AiF har därför träffat överenskommelse om ändring av sjuklönereglerna i K-avtalet och i Studentmedarbetaravtalet.
De nya reglerna gäller för sjukfall som inträffar från och med den 1 januari 2019. Enligt kollektivavtalet beräknas då ett karensavdrag som 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid istället för dagens regler om en karensdag. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Har tjänstemannen oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden per representativ period, exempelvis i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
K-avtalet
Formlerna i K-avtalets § 10 mom 3:1 för de första 14 dagarna blir så här. (Se även bifogad överenskommelse.)
| a. för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karenstid) i sjukperioden |
|
|||
| b. för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden |
|
För sjukfall som inträffat före detta datum gäller nuvarande regler. Vid återinsjuknande samt vid beräkning av hög sjukfrånvaro ska ett avdrag för karensdag som har gjorts enligt nuvarande lydelse likställas med ett tillfälle med karensavdrag.
Studentmedarbetaravtalet
Karensavdrag vid sjukfrånvaro görs upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karenstid) i sjukperioden. Avdrag görs endast för de timmar som studentmedarbetaren faktiskt har varit frånvarande. Vid sjukfrånvaro därefter till och med dag 14 i sjukperioden har studentmedarbetaren rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Sjuklönen utgör 80 % av anställningsförmånerna under perioden.
Exempel på beräkning
Följande exempel belyser hur det nya karensavdraget beräknas i olika situationer.
1: En arbetstagare med rätt till sjuklön arbetar 8 timmar om dagen, måndag till fredag. Karensavdraget om 20 % blir 8 timmar då den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar.
- Arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen.
Arbetsgivaren gör ett karensavdrag enligt kollektivavtal med 8 timmar.
- Arbetstagaren blir sjuk sista timmen på måndagen och är fortsatt sjuk under tisdagen.
Karensavdrag görs med 1 timme för måndagen och 7 timmar för tisdagen och därefter betalas sjuklön med 80 % av lönen för 1 timme.
2: En arbetstagare med rätt till sjuklön arbetar enligt följande schema under en vecka: måndag 8 timmar, tisdag 10 timmar, onsdag 5 timmar, torsdag 0 timmar, fredag 7 timmar. Den anställde arbetar totalt 30 timmar, vilket är den genomsnittlig arbetstiden för denna arbetstagare.
- Arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen. Arbetstagaren är åter i arbete på tisdagen.
Karensavdrag görs med 20 % av veckoarbetstiden, d v s 6 timmar. Därefter betalas sjuklön med 80 % av lönen för resterande timmar 2 timmar under måndagen.
- Arbetstagaren blir sjuk på tisdag morgon och är fortsatt sjuk under onsdagen.
För tisdagen görs karensavdrag för 6 timmar och därefter betalas sjuklön med 80 % av lönen för de resterande 4 timmarna under tisdagen samt för hela onsdagen.
- Arbetstagaren blir sjuk då sista arbetstimmen återstår av tisdagen och sedan fortsätter att vara sjuk även under onsdagen.
Karensavdrag görs med 1 timme på tisdagen och med 5 timmar på onsdagen. Ingen sjuklön betalas alltså för den här sjukperioden.
- Arbetstagaren blir sjuk under måndagen efter att halva arbetsdagen har gått, är åter i arbete tisdag men återinsjuknar på onsdagen.
Perioden räknas som en sjukperiod enligt reglerna för återinsjuknande inom fem kalenderdagar. Karensavdrag görs med 4 timmar för måndagen och med 2 timmar för onsdagen. Därefter betalas sjuklön enligt kollektivavtalet för resten av sjukperioden.
Stockholm den 20 november 2018
Victoria Lindström
Överenskommelse
Fastigo och Vision, Ledarna samt AiF träffar överenskommelse om att från den 1 januari 2019 görs nedanstående ändringar i K-avtalets allmänna villkor § 10 mom 3:1, så att karensdagen ersätts med karensavdrag. Detta görs som en anpassning till ändrade karensregler i lagen (1991:1047) om sjuklön som träder ikraft från den 1 januari 2019.
De nya reglerna gäller för sjukfall som inträffar från och med den 1 januari 2019. För sjukfall som inträffat före detta datum gäller nuvarande regler. Vid beräkning av antal tillfällen med avdrag på sjuklönen enligt § 10 mom. 3:1 anmärkning 2 nedan ska ett avdrag för karensdag som har gjorts enligt nuvarande lydelse likställas med ett tillfälle med karensavdrag. Vidare ska karensdag likställas med karensavdrag dels vid återinsjuknande enligt anmärkning 1 nedan, dels för den som före ikraftträdandet har fått ett beslut om särskilt högriskskydd enligt anmärkning 3 nedan.
Det antecknas att de nya reglerna inte avser att ändra tidigare praxis om arbetstidens beräkning vid oregelbunden arbetstid utan utgör en anpassning till lagens förarbeten om representativ period (Prop. 2017/18:96 sidan 28).
– – – – –
Mom 3:1. Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
| a. för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karenstid) i sjukperioden | Avdrag per frånvarotimme =
månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka |
| b. för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden | Avdrag per frånvarotimme =
20 % x månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka |
| c. 15:e–90:e (45:e) sjukfrånvarodagen, även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar (pbb = prisbasbelopp)
|
Vid månadslön om högst 8 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x månadslönen x 12 365 |
| Vid månadslön över 8 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x 8 x pbb + 365 10 % x [(månadslönen x 12) – 8 x pbb)] |
|
| Sjukavdraget per dag får inte överstiga: fast kontant månadslön x 12 365 |
|
| d. Gäller endast vid företag som tecknat AGS-kl: Efter 90:e (45:e) sjukfrånvarodagen
Övergångsbestämmelse: För tjänsteman som den |
Tjänsteman vars årslön överstiger 8 prisbasbelopp, får under tid med sjukpenning kompletterande sjuklön med belopp motsvarande 80 procent av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp. Vid beviljad förlängd sjukpenning på fortsättningsnivå utges sjuklön med belopp motsvarande 75 procent av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp. |
| Avdrag görs endast för de timmar som tjänstemannen faktiskt har varit frånvarande. | |
| Alla karensavdrag som görs inom samma sjukperiod enligt a. ovan betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. | |
| Skulle tjänstemannen ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön enligt b ovan med 80 procent av den beredskaps- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om. | |
| Har tjänstemannen varit frånvarande hel kalendermånad utan rätt till sjuklön kan avdrag ske med hel månadslön. | |
Anmärkningar
- Ny sjukperiod, som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
- Har tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft karensavdrag tio gånger enligt a ovan, ska vid följande sjuktillfällen under perioden avdrag göras enligt b ovan även för den första sjukfrånvarodagen.
- För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön även för den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt b ovan även för denna dag.
– definition av månadslön och veckoarbetstid
– – – – –
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Har tjänstemannen oregelbunden arbetstid, beräknas veckoarbetstiden per representativ period, exempelvis i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
