Såväl fackförbunden som arbetsgivarorganisationerna anser att avtalsrörelsen 2023 kan komma att bli den mest utmanande på länge.
–Framför allt ränteläget, men förstås även elpriset, är områden som gör utrymmet för dyra avtal betydligt mindre för vår bransch, menar Charlotta Stensson, förhandlingschef på Fastigo.
Under en avtalsupptakt som Fastigo arrangerade tillsammans med nätverket för oberoende arbetsgivarorganisationer i samverkan, OAS, fastslogs utmaningarna av tre tunga profiler på området.
I december kom det första lönekravet från industrifacken: De ville ha 4,4 procent i löneökning. Arbetsgivarsidan kontrade med ett betydligt lägre bud.
–Motbudet på två procent plus ett engångsbelopp från arbetsgivarsidan är ett tecken på den allvarliga situation vi befinner oss i, sa Mattias Dahl som är vice vd på Svenskt Näringsliv.
Han menar att mycket pekar på att årets förhandlingar kommer att bli de svåraste sedan industriavtalet slöts 1997. Detta på grund av räntor, inflation och inte minst elpriserna för såväl privatpersoner som företag.
Inget utrymme för dyra avtal
–Vi är på väg in i en lågkonjunktur och pratar om hur vi ska undvika att den blir för djup. Utifrån det perspektivet är det förvånande att facken ställer det högsta kravet de har gjort sedan Industriavtalet kom till. Det är svårt att få ihop hur de kan göra det när de samtidigt säger att ekonomin kommer att bli sämre, sa Mattias Dahl.
Trots de svåra förutsättningarna så underströk han den goda samverkan mellan arbetsmarknadens parter som ändå finns.
–Vi kommer att klara den här avtalsrörelsen också, menade Mattias Dahl.
Få konflikter
Irene Wennemo som är generaldirektör för Medlingsinstitutet höll med.
–Vi har väldigt få konflikter på den svenska arbetsmarknaden, och parter som tar ansvar för Sveriges ekonomi, menar hon.
Till skillnad från många andra länder så är det arbetsmarknadens parter själva som förhandlar om löner och villkor och träffar överenskommelser i kollektivavtal. Under tiden som kollektivavtalen gäller så råder fredsplikt på arbetsmarknaden. Det är det som kallas den svenska modellen, vilken är världsunik.
–Den goda samverkan som finns talar för att vi kommer att klara den här inflationschocken som vi befinner oss i just nu, sa Irene Wennemo.
Stort behov av personal
Den stora kompetensbristen inom offentlig sektor gör utmaningarna inför avtalsrörelsen större än vanligt.
–Vi är en gigantisk sektor och det vi gör påverkar hela arbetsmarknaden och samhällsekonomin i stort. Vi är fortfarande påverkade av sviter av pandemin, och kraven ökar på att hitta personal till exempelvis äldreomsorgen, sa Jeanette Hedberg som är förhandlingschef för Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Hon menade att den offentliga sektorn skulle behöva anställa i princip all tillgänglig arbetskraft i Sverige för att täcka behoven som finns.
–Vi från Fastigos håll är trygga med våra goda relationer till facket; vi har under årens lopp utvecklat en god förståelse för branschens behov. Vårt unika lärlingsavtal är ett exempel på ett lösningsorienterat resultat på kompetensproblematiken i branschen. För att få en väl fungerande lönebildning som är långsiktigt hållbar och för att motverka hög inflation är industrins märke utgångspunkten för Fastigo i förhandlingarna, säger Charlotta Stensson på Fastigo.
