Charlotta Stensson arbetar på Fastigo sedan 1999, och kan allt om fastighetsbranschens kollektivavtal. Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare är en värld som är okänd för väldigt många, men som faktiskt på något sätt berör alla som jobbar i Sverige.
Vi träffar Charlotta Stensson under en extra hektisk period för alla som jobbar med att förhandla villkor för den svenska arbetsmarknaden. I år ska drygt 450 kollektivavtal omförhandlas i Sverige, vilket direkt påverkar 2,2 miljoner arbetstagare.
När någon som inte har en aning om den här världen frågar vad du jobbar med, vad svarar du då?
–Jag svarar att jag hjälper företag med arbetsgivar- och arbetsrättsfrågor. Mitt jobb är att ge råd och stöd till företag hur de ska agera som arbetsgivare, på motsvarande sätt som facket stöttar sina medlemmar. Att förhandla kollektivavtal är inget vi jobbar med varje dag, rådgivning är det som det dagliga arbetet ofta går ut på.
Men just nu är det avtalsrörelse, vad gör man då?
–Då förhandlar vi fram hur regelverket som styr löner och anställningsvillkor ska se ut. Vi träffar våra fackliga motparter, lägger fram våra respektive yrkanden om vilka förändringar vi vill göra i nuvarande avtal och förhandlar fram nya kollektivavtal om lön och anställningsvillkor för kommande avtalsperiod.
Arbetsrättsliga lagar i Sverige saknar helt regler om pengar, det är sådant som vi reglerar i kollektivavtal. Väldigt mycket som vi tar för givet idag, att vi har tjänstepension till exempel, är resultatet av att arbetsmarknadens parter har förhandlat. De första kollektivavtalen i Sverige tecknades redan i början av 1900-talet och med avtalen skapades det regler om löner och villkor för arbetarna och gav arbetsfred utan strejker åt arbetsgivarna. Den arbetsrättsliga lagstiftningen kom långt senare, framför allt på 1970-talet. Finessen med kollektivavtalen är de kan anpassas efter respektive bransch, att det går att ha andra regler än vad lagen föreskriver och att man får ett färdigt regelverk om anställningsvillkor som gäller för en hel grupp av arbetstagare. En arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan bli tvungen att förhandla med varje person som anställs om vilka villkor som ska gälla.
Vi märker ibland att en del företag har ett motstånd mot att ”binda upp sig” med kollektivavtal. Vilken är den vanligaste missuppfattningen företag har om kollektivavtal?
–Ordet ”kollektiv” kan ha en negativ klang, som att det är stelbent och dyrt att teckna upp sig och följa ett sådant avtal. Det är en extra kostnad för arbetsgivaren, men skulle man å andra sidan bara gå på arbetsrättslig lag så blir det knepigt. Lagstiftningen är delvis tvingande, men vissa regler kan ändras av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal om det finns behov. Det är det fönstret som vi verkar i när vi förhandlar kollektivavtal. Med det skapar vi en mer flexibel arbetsmarknad.
En annan missuppfattning är att pensionsvillkoren blir sämre, men tvärtom så är en egen pensionslösning oftast dyrare. Vi får ju tillgång till en stor och kollektiv pensionslösning för en stor grupp av arbetstagare, vilket håller nere avgifterna och gör pensionsavgifterna mer kostnadseffektiva för arbetsgivaren.
I skrivande stund pågår förhandlingar om löner för drygt 900 företag med nästan 25 000 anställda. Tänker du ibland på hur ditt arbete påverkar så många företags praktiska och ekonomiska vardag?
–Ja! Det är ett stort ansvar att så långt det går komma överens så att alla parter blir någorlunda nöjda. Vi påverkas av omvärlden och utgår från befintliga avtal, så vi börjar inte om på noll varje gång. Vi pratar med våra medlemmar i Fastigo, om deras behov i nuläget och framåt. Utgångspunkten för oss i förhandlingarna är att företagen ska kunna bedriva sina verksamheter på ett gynnsamt sätt, för att kunna växa och utvecklas över tid.
…och individernas vardag?
–I dagens läge med den inflation vi har, så är det lätt att sätta sig in i den enskilda arbetstagarens situation. Men kompensation för inflationen är inte arbetsgivarens ansvar. Det är inte arbetsgivarna som skapat den här situationen och de har inte heller ansvar för arbetstagarnas privata ekonomi. I anställningsavtalet ligger att arbetstagaren ska få lön för utfört arbete och i löneavtalen finns angivet vilka faktorer som arbetsgivare behöver ta hänsyn till vid lönesättningen. Riksbanken har ansvaret för att hantera inflationen, men arbetsmarknadens parter måste se till att situationen inte förvärras genom att kompensationskrav uppstår mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Därmed inte sagt att jag inte har förståelse för hur en del har det ekonomiskt. Läget för facken är extremt svårt just nu; medlemmarna utgår från sin privatekonomiska situation och blir missnöjda om de inte får en rejäl löneförhöjning.
Vad är du mest stolt över vad gäller Fastigos kollektivavtal?
–Jag är väldigt stolt över att vi var först ut med processlöneavtal utan siffror för alla tjänstemän redan 1998. Vi är fortfarande unika på den punkten. Jag är även stolt över de områden där vi hittat andra lösningar, där vi skräddarsytt avtal som främjar vår bransch. Vi har ställts inför ett önskemål från våra medlemmar och agerat på det. Kompetensförsörjningen som är en ständigt återkommande fråga till exempel, där har vi gjort mycket. Vi har till exempel tagit inspiration från Danmark och tagit fram ett studentmedarbetaravtal. Vi har ett alldeles unikt lärlingsavtal som gör att företagen kan ta in personer som kan utvecklas och läras upp inom ramen för anställningen, allt efter arbetsgivarens behov. Genom avtalen underlättar vi för våra medlemmar att knyta till sig rätt kompetens.
Fastighetsbranschens företag tar ett stort ansvar för personer som står långt från arbetsmarknaden, och det ska vi stödja och skapa förutsättningar för. Vi behöver även möjliggöra för företagen att knyta till sig arbetstagare som vill jobba extra i branschen, exempelvis vid sidan av studier eller efter pension, utan att anställningsformerna blir ett problem. Vi på Fastigo kan bli ännu bättre på att genom avtal och avtalskontruktioner hjälpa företagen med kompetensförsörjningen.
Vad är du mest stolt över vad gäller Fastigo rent generellt?
–Vi är en liten tight organisation med duktiga medarbetare som kan göra snabba förflyttningar om det behövs. Det är ett lätt skepp att vända riktning på. Vi har en väldigt personlig kontakt med våra företag; de lär känna oss ganska snabbt, och vi kan branschen utan och innan. När vi håller kurser kan vi alltid utgå från exempel från deras verksamheter.
Vilket är ditt starkaste minne från alla kollektivavtalsförhandlingar du suttit i?
–Våren 2004 fick jag hastigt och något oväntat ansvaret för avtalsförhandlingarna med Fastighets och Kommunal. Det var mina första avtalsförhandlingar och jag hade inte riktigt räknat med denna uppgift eftersom jag var höggravid. Jag samarbetade som tur var med en trygg och erfaren kollega, men oroade mig dagligen: Tänk om jag inte hinner klart innan babyn kommer?
Det är klart att jag har blivit arg och upprörd ibland, men inget som inte har löst sig till slut. Man behöver ha gott sittfläsk och en stor portion tålamod, och ibland måste man bita sig i tungan. Rastlöshet får man jobba bort, det här är en process som tar tid. Facken känner alldeles säkert detsamma, det är lika från båda sidor. Min ledstjärna har alltid varit: Vi måste åtminstone lyssna på varandra. Även om vi inte kommer överens, så ska vi ha respekt för motparten. Vi måste vara medvetna om att vi har olika syn på vad som är rättvist. I grunden har facken och vi på Fastigo en väldigt god relation och förtroende för varandra. Ska vi mötas igen så kan man inte luras.
Om du fick önska dig fritt, hur skulle ditt drömavtal se ut för fastighetsbranschen?
–Fastigo påverkas av privat, kooperativ och kommunal sektor. Vi måste ha en balans mellan detta när vi förhandlar, och vi vill ha förståelse för att förutsättningarna är olika för våra företag. Det är en stor skillnad på om man äger eller sköter fastigheter när det gäller hur personalkostnaderna påverkar företagens verksamhet och resultat. Våra avtal måste även fungera för alla våra företag, oavsett storlek. Fastigo har många små arbetsgivare som medlemmar.
För oss är branschanpassningen viktig och att vi verkar på en blandad arena, privata och kommunala verksamheter. Våra motparter behöver vara medvetna om detta.
Intervjuad av Kicki Lilliedrake
