Regeringen anser att EU:s lönetransparensdirektiv är för administrativt betungande och riskerar att göra mer skada än nytta för både jämställdheten och arbetsgivare. Därför vill man skjuta upp genomförandet och initiera en omförhandling på EU‑nivå.
Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson behöver direktivet bättre anpassas till svenska förutsättningar, där det redan finns etablerade krav på lönekartläggningar. Regeringen avser i nuläget inte att lägga fram någon proposition till riksdagen om direktivet.
Hur ska jag som arbetsgivare agera?
Fastigos rekommendation är att fortsätta följa nuvarande lagkrav kring lönekartläggning. En del i arbetet med lönekartläggning är att värdera vilka arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga, för att kunna avgöra om det förekommer osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Reglerna om lönetransparens skulle enligt direktivet ha införts i svensk lagstiftning senaste den 7 juni 2026. Eftersom detta inte har genomförts kan vissa delar ändå få så kallad direkt effekt. Det innebär att regler i vissa fall kan åberopas direkt mot offentliga organ, även innan svensk lag har ändrats. För kommunägda fastighetsbolag kan det innebära en särskild risk. Även om ett kommunalt bolag inte automatiskt räknas som offentlig arbetsgivare, kan det i EU-rättslig mening i vissa fall bedömas som ett offentligt organ. Läs mer här.
Vill du få stöd i arbetet med lönekartläggningen och lära dig mer om bedömningen av lika och likvärdigt arbete? Ta hjälp av Fastigos e-utbildning.
Vill du ha konsulthjälp för att genomföra en lönekartläggning? Kontakta oss på SvarDirekt svardirekt@fastigo.se eller 08-676 69 69, så berättar vi gärna mer om Fastigos modell och hur ett uppdrag kan genomföras.
