https://fastigo.se/app/uploads/2019/09/logo-svart.svg
  • Nyheter
  • Diskussion om framtidens fastighetsbransch
DELA
Nyheter

Diskussion om framtidens fastighetsbransch

Som en fortsättning av ett rundabordssamtal som ägde rum 2017 i Almedalen träffades en samling utvalda fastighetspersoner i slut­­­­et av 2020.  Det blev dryga två timmar av samtal och workshop-ar kring framtiden i fastighetsbranschen.

Fastigo och Fastighetsägarna Stockholm arrangerade det digitala eventet, och speciellt utvalda företrädare från alla typer av fastighetsföretag i hela Sverige deltog. Detta reportage är det andra av två delar, där denna del fokuserar på två frågeställningar som diskuterades i grupper, samt en sammanfattning i slutet. Den första delen kan du läsa här.

Förutom representanter från Fastigo och Fastighetsägarna Stockholm deltog följande företag i samtalen:

Atrium Ljungberg, Heba Fastighets AB, Gavlegårdarna, Stångåstaden, Willhem, Stockholms studentbostäder, Stockholms kooperativa bostadsförening, Stockholmshem, Förvaltarforum, Fastighetsägarna Service, Bostadsbolaget Göteborg, AMF Fastigheter och HSB Skåne.

Första frågeställningen som diskuterades i smågrupper och återrapporterades i storgrupp.

Hur säkerställer vi att vi på bästa sätt utför de grundläggande uppdragen som krävs för en långsiktig och hållbar fastighetsförvaltning?

Bland annat med inriktning mot kunderna, hyresgästernas krav, driftsäkerhet och trygghet.

  • Service är en grundläggande drivkraft och leverans i den här branschen. Man måste älska att göra kunden nöjd i den här branschen. Kompetens kan kompletteras i viss mån, men man måste vilja och kunna göra en kund nöjd.
  • Vi kanske är lite bortskämda i den här branschen. Det finns på bostadssidan en reglerad prissättning och vi saknar egentligen konkurrens. Vi har på de flesta håll ett efterfrågeöverskott på den produkt som vi tillhandahåller till marknaden.
  • Värdet av en basleverans är stort. Det är ett jobb som ska göras, det ska städas i trapphus, det ska klippas gräsmattor och det ska fixas med sådant som löpande sker i fastighetsbeståndet. Då kan man leta medarbetare som tycker om den här kombinationen, som gillar att ha ett praktiskt arbete men som också gillar att vara serviceinriktad. Som tycker om det fysiska mötet med kunder och kollegor.
  • Trygghet kan vara en massa olika saker ur olika perspektiv. Trygghet och trivsel är faktiskt en leverans i ett bostadsområde. Det är en slags tjänsteleverans. På sikt kanske vi till och med kan ta betalt för den. Trygghet är en upplevelse; det kanske inte rent faktamässigt är otryggt, men det kan upplevas så. Det behöver vi kanske helt nya kompetenser för att bli bättre på. Vi som fastighetsägare besöker områdena på vissa tider av dygnet, men andra tider kan områdena upplevas på ett helt annat sätt.
  • Kompetensförsörjning: Hur ska vi försörja branschen ”underifrån”, såsom med studentmedarbetare och hur vi kan vara attraktiva arbetsgivare, och att vi måste bli mer kända som arbetsgivare. Vi har förvaltning av stora värden men personellt är vi inte så många, vi är få medarbetare. Det är en extra utmaning att vi därför måste vara mer synliga så att den stora allmänheten ska veta att vi finns och vad vi gör.
  • Vi behöver flytta fokus från hus och digitalisering till att prata relationer mellan människor.
  • Vi behöver definiera om vad förvaltning är; vi är i en servicebransch. Förvaltning som begrepp är bakåtsträvande, vi behöver jobba framåtblickande.
  • Vi behöver bli bättre på att berätta om branschen, att ge en bild av vilken häftig bransch vi jobbar i och vad vi faktiskt gör. Om vi gör det på ett bra sätt och når ut, så tror vi att de här hygienyrkesgrupperna som drifttekniker och fastighetstekniker kommer av sig självt. 
  • Vi behöver även berätta den här historien för oss själva, om att vi är en spännande bransch. Vi bekräftar hela tiden för oss själva om hur inskränka, konservativa, giriga och tråkiga vi är, och det är inte hälsosamt för självbilden.  Jobbet måste börja i vår egen själ, vi behöver ändra på bilden av oss själva för oss själva och för omvärlden. Vi pratar om oss själva på samma sätt som vi gjorde för 30 år sedan, vi pratar inte om den här stoltheten som vi har om att vara en del av att bygga samhället. 
    ”Att åka runt med sina barn och peka på vilka hus vi byggt eller som vi förvaltar. Då känner man en sådan stolthet. Det finns inget som är roligare!”
  • Alla gör bra saker, men det stannar internt. I värsta fall stannar de goda berättelserna internt inom företaget och i bästa fall sipprar de ut i branschen. Vi behöver bli bättre på storytelling för att komma ut med det här budskapet utanför branschen.
  • Vi kommer aldrig bli det mest digitala och coolaste för unga, vi är inte Spotify eller Microsoft. Vi får försöka att hitta en annan infallsvinkel för att attrahera 15-åringar att välja en utbildning till fastighetsbranschen.
  • Det är svårt att hitta rätt personer till de operativa rollerna. Det är lättare att rekrytera på universitetsnivå. Vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss på en lägra utbildningsnivå. Som exempel finns Framtidslabbet i Göteborg där femteklassare kan komma och kolla hur man bygger en stad, fixar med energin i ett hus och prova att klippa gräs. Här behöver vi få in mer av servicedelen. Hur lyssnar man in en arg människa och gör den glad?
  • Som tidigare nämnt så är branschen stora till ytan, men små i personaltäthet. Det är ett stort jobb att rikta sig till alla högstadieelever och gymnasieungdomar, vi behöver gå samman om vi ska nå alla, vi är för små var för sig. Här har till exempel vår arbetsgivarorganisation och branschorganisationerna viktiga roller. 

 

Nästa frågeställning handlade om digitalisering och ny teknik, samt fokus och krav på hållbarhet. Väldigt mycket har hänt inom det här området på kort tid i och med pandemin.

Hur påverkar digitaliseringen effektivisering och nya arbetssätt, och hur hänger vi med kompetensmässigt? Kräver framtidens förvaltning nya roller?

  • Många har jobbat med både digitalisering och hållbarhetsarbetet länge, för att integrera det i det vanliga arbetet, de stora målen för bolagen. Det ställer delvis krav på nya kompetenser och krav på nya tekniker. Till exempel för att kunna koppla upp oss och att säkerställa fungerande gränssnitt mot hyresgästerna med appar och digitala besiktningar.  Att kunna ha digitala kontakter med hyresgästen, till exempel att skicka med en film i felanmälan, eller att skriva digitala kontrakt. Det här har ställt krav på nya digitala kompetenser, både kopplat till ledarskapet, men framför allt kring kunskapen kring de här systemen.
  • Eftersom kompetensen är annorlunda så bör man jobba med den, men kompetensen är också väldigt individuell. Det finns således ingen generell lösning, man måste möta varje medarbetare på dennes nivå. Affärsutveckling och innovation ska inte vara en egen del i organisationen, den ska vara integrerad i allt man gör. Man ska jobba mer i hängrännor än stuprör. Detta är en utmaning i ledarskapet att lyckas med.  
  • Pandemin har på ett brutalt men ändå positivs sätt tvingat oss alla till ökad digitalisering. Det har satt igång oberoende hur långt vi hade kommit i våra planer. Saker som vi tänkte att ”det tar vi snart” är klart, och det gick väldigt mycket lättare än vad vi trodde på förhand.
  • Vi har en möjlighet att frigöra tid nu under den här lite forcerade digitaliseringen, tid för att ha möten. Digitala processer frigör tid, och när pandemin tillåter kommer det att göra att vi har mer tid för fysiska möten med kvalitet. En praktisk omställning i vardagen som vi ser en massa möjligheter med.  Det vi förut tyckte att vi var tvungna att göra fysiskt behövs ju faktiskt inte.
  • Det finns säkert ett brett kompetensbehov av digitalisering rent generellt. Vad som kan vara strategiskt är att plocka ”early adopters” inom organisationerna. Personer som är särskilt intresserade av att testa nya saker i digitaliseringens framkant. Att låta dessa vara ambassadörer för nya arbetssätt.
  • Låt människor som har det här drivet kring digitalisering synas och skina, men att inse att det är okej att göra misstag i början. Det är en del av utvecklingen. Det här får inte bara vara ord; förändringar innebär misstag och med det erfarenheter, vi ska leva den ambitionen.
  • Tillåtande ledarskap, måste genomskina allt i företagskulturen. Det är lätt att vara ledare i framgång. Det är lätt att säga att det är okej att göra misstag, men lever ledarna inte efter det, att det inte genomsyrar organisationen, så lägger det sig som en våt kvävande filt över all initiativkraft, till exempel i digitaliseringsutvecklingen.
  • Kopplat till rekrytering så kan det vara bra att titta på intresset för teknik. Att få in den typen av medarbetare i en öppen företagskultur så kommer det säkerligen lösningar och initiativ underifrån som man kan addera till de här större initiativen så kan handla om en ny boende-app eller kundportal eller så.
  • För att jobba med hållbarhet och hållbarhetsinnovationer, så är vi nog rätt bra på just energieffektivisering. Men när det gäller social hållbarhet och den typen av samhällsbyggande dimensioner så har vi en del utmaningar. Där behöver vi nog nya kompetenser och verktyg för mätbarhet på det här området.
  • Vi behöver föryngra branschen för att få in digitalisering som ett naturligt sammanhang i våra organisationer.
  • Digitalisering är två spår: Att digitalisera fastigheter och att digitalisera tjänster. Det har nog branschen lyckats med i båda fallen på ett ganska bra sätt. Det som är utmaningen är att hänga med och att lyssna på kundernas förändringsresa, och att svara upp mot de behov som de har.
  • Om förvaltarrollen och allt som läggs på förvaltare så kan man säga att det är en roll som fått allt på sitt bord. Här skulle man kunna diskutera andra benämningar. AMF har stadsutvecklare, andra kallar rollen för centrumutvecklare sedan länge. Man skulle kunna bolla vidare och fundera över city-, bostads-, hus- eller kontorsutvecklare, eller relationsförvaltare till exempel. Att man vågar sätta nya yrkesbenämningar som kanske låter lite roligare än förvaltare.
  • Det här förändringsresan som vi själva behöver göra, här kanske vi skulle kunna hitta inspiration från kockarna och deras resa? Vem är fastighetsbranschens Tore Wretman? På 70-talet var det de som inte kom in på någon annan utbildning som gick kockutbildningen. En yrkesgrupp som inte stod särskilt högt i kurs. Detta jämfört med dagen kockar som är otroligt högt uppskattade. Det är svårt att komma in på utbildningarna, det är tävlingar över hela världen med fina utmärkelser. Vi kan lära av restaurangbranschens resa, det är en mer närliggande bransch än till exempel bankvärlden.   
  • Framöver kanske det kommer att handla mer om att söka rätt personligheter än personer med rätt utbildning.
  • Det som spökar mycket för oss är mediebilden av fastighetsbranschen. Vi kommer alltid att vara Goliat av David och Goliat. Det spelar liksom ingen roll om hyresgästen som motpart i en tvist är ett internationellt storföretag, så är det i alla fall vi som är de ”onda”. Det är intressant att leka med tanken om man skulle kunna göra en reality-såpa med vem som blir bästa fastighetsägare. Arkitekter eller byggare kan mycket väl komma fram, men det är som att en fastighetsägare har en cementerad roll som den onda som bara är sugen på pengar. Hur kan vi vända på bilden. Det är ju stora pengar i omlopp, det är stora värden, men vi bidrar ju med så mycket mer. Vi behöver prata om vad vi bidrar med, att medvetet välja en annan story.  
    ”Vi utvecklar en stad, vi är det som händer i och mellan husen.”
  • Vi är dåliga på att ”märkvärdisera” oss, vi är lite blyga! Vi gör en massa bra saker, men handlingarna är så självklara för oss. Att ta det där extra sociala ansvaret, att göra den där miljöinvesteringen. Att till exempel jobba med evighetsförvaltning; vi är inte bara långsiktiga, vi jobbar med att behålla och förvalta byggnaderna för evigt. Vi måste ha mod att säga vad vi gör och varför, såsom bemannade parklekar. Vi bygger inte bara hus och lägenheter, vi bygger bostadsområden där människor är trygga och vill starta sin morgon. Vi behöver skriva våra vår egen historia.
  • Vi behöver målgruppsanpassa informationen, den är olika om det handlar om aktieägare, kommunen eller om vi vill attrahera fastighetsskötare. Innehållet ska vara relevant för mottagarna, men även kanalerna. Att rekrytera via sociala medier till exempel, helt plötsligt kan man hitta nya kandidater. Det kan handla om ganska små justeringar som är självklarheter egentligen, men som gör hela skillnaden.

 

Nedtecknat av Kicki Lilliedrake, kommunikationschef Fastigo

Relaterade nyheter

Anders-Linnea
Nyheter, Webbinarier

Se NPF-webbinarium här

Vinnare Fastigopriset 2023
Nyheter

Nominera till 2024 års Fastigopris!

Nyheter

Fastigos stämma 14 maj

Min sida

Här har vi samlat dina kollektivavtal, snabblänkar och kontaktuppgifter till din personliga rådgivare

Kollektivavtal
Din rådgivare

För snabbare hjälp kontakta SvarDirekt
08-676 69 69svardirekt@fastigo.se

Medlem

Här loggar du som medlem in för att komma åt all låst information på webbplatsen

Fastigo-portalen

Här loggar du in som ska lämna företagsuppgifter, statistik eller hantera ert företags användare.

Bli medlem

Har du inget konto? Som medlem omfattas du av Fastigos heltäckande och branschanpassade kollektivavtal.

Logga in

För att komma åt denna information behöver ditt företag vara medlem i Fastigo.Om du redan är inloggad och ändå inte kommer åt ett visst material är det för att du saknar behörighet till den sidan eller filen.

Du loggar in med din e-postadress och lösenord.

Om du inte loggat in tidigare behöver du skapa ett lösenord genom att följa ”Glömt ditt lösenord”-länken nedan.